Brist på veterinärer i Sverige

Stämningen är på topp på Sveriges enda veterinärutbildning, den på lantbruksuniversitetet i Uppsala, SLU. Fler studenter än någonsin har tagits in, 100 stycken, en ökning med nära 25 procent. Dessutom har antalet män ökat, och utbildningen har till viss del stöpts om.

Trots ökningen kommer de flesta inte in. 839 personer sökte till veterinär i första hand, många med bästa möjliga gymnasiepoäng. I dag avgör lotten vilka av dessa som tas in.
- Det är egentligen oförskämt mot de här duktiga studenterna att använda lottning, säger Lotta Rydhmer, vicedekan och ansvarig för utbildningen.

Veterinär är mångas drömyrke och när utbildningsplatserna i Sverige inte räcker till alla söker sig många till andra länder. I Danmark har nästan halva veterinärutbildningen bestått av svenskar, men i höst har antalet intagna halverats. Förändringar i intagningssystemet gör att svenskar inte längre gynnas, uppger danska vetenskapsministeriet. Men andra länder lockar, som Ungern och Slovakien.
I fjol legitimerades för första gången fler veterinärer i Sverige med examen från utlandet än med examen från Sverige, visar Jordbruksverkets statistik. Erik Ehnvall från Uppsala tog examen 2001 i Ungern och arbetar i dag som veterinär i Linköping.
- Det var mycket tufft. Av 16 som startade tog åtta examen, varav fyra gick om ett år först. Det är mindre praktik än i Sverige, men jag tycker att utbildningen är bra, säger Erik Ehnvall.

Men det är dyrt, ett år kostar cirka 100 000 kronor i avgift. Ändå är det många som går där.
- Vad jag förstår är det cirka 50, 60 svenskar i Budapest i dag, säger Erik Ehnvall, som har kontakter kvar med Ungern och försöker informera om möjligheten att studera utomlands.
- Det är så svårt att komma in i Sverige samtidigt som det behövs veterinärer, så jag tycker att alla ska få veta att det går att läsa utomlands, säger han.
Veterinärernas fackförbund menar att det råder viss brist på veterinärer.
- Systemet skulle säkert svälja att vi utbildade fler. De skulle inte gå arbetslösa, säger Johan Beck-Friis, informatör på förbundet.

Varför utbildas då inte fler i stället för att begåvade unga människor lottas bort och kanske måste betala 100 000 kronor om året för att läsa utomlands?
- Jordbruksverkets analys av arbetsmarknaden till år 2020 ligger bakom årets ökning. Inte heller Högskoleverket ser skäl för en större ökning, säger Lotta Rydhmer.
Så att plötsligt ta in många fler vore oansvarigt, säger hon.
- Vi ska först se till att ge de här 100 studenterna en utbildning av högsta kvalitet där de får arbeta med djur och inte bara läsa om dem.
Enligt Johan Beck-Friis har beräknade överskott av veterinärer i själva verket blivit underskott.
- Men det är statsmakten som måste ge mer pengar för att utbilda fler. Ingen skugga över SLU, de gör vad de kan, säger han.

Brist på veterinärer i Sverige

Det är veterinärbrist i Sverige, menar Veterinärförbundet. Samtidigt kommer åtskilliga med maxpoäng från gymnasiet inte in på veterinärutbildningen, utan lottas bort. Många söker sig därför till Danmark, eller Ungern med dyra skolavgifter, för att förverkliga sina yrkesdrömmar.