Brist på familjehem i 20 år

Det har blivit svårare att rekrytera familjehem. Samtidigt ökar trycket på kommunernas social­tjänster att ordna placeringar åt allt fler barn som behöver det.

Uppsala2015-09-05 06:00

En orsak till bristen på familjehem kan vara människors ändrade sätt att leva, tror Solveig Freby, utredare på Socialstyrelsen.

– Tidigare var många hemarbetande och hade utrymme att ta hand om barn. I dag yrkesarbetar de flesta utanför hemmet.

En annan förklaring är villkoren. Familjehemsersättningen är skattepliktig, men inte underlag för vare sig tjänstepension eller semesterersättning.

– Det är ett personligt uppdrag, inte ett arbete, förklarar Solveig Freby.

De senaste decennierna har det dock blivit allt vanligare att familjehem har familjehemsersättningen som enda eller huvudsakliga inkomstkälla och en del hävdar att det bör betraktas som ett jobb, eftersom det kräver stort engagemang och kunnande.

– Det är viktigt att familjehem får stöd, respekt och ersättning för den värdefulla insats de utför, säger Solveig Freby.

Familjehemmen är den dominerande vården för barn och ungdomar som behöver vård och omsorg utanför det egna hemmet. Det är kommunernas socialnämnd som beslutar om ett barn ska placeras och de flesta av barnen har omhändertagits av socialtjänsten. Cirka 65 procent bor i familjehem, varav ungefär 15 procent hos släktingar. Resten, drygt en tredjedel, bor på ett hvb-hem (hem för vård eller boende).

Den största andelen placerade är tonåringar. Solveig Freby tycker att det är olyckligt om de i brist på familjehem hamnar på ett hvb-hem.

– Forskningen visar att dessa ungdomar kan påverka varandra negativt. Det är en allmän uppfattning att barn mår bäst av att vistas i en familj i stället för på en institution. Det ger bättre möjligheter att skapa relationer och få det man behöver, säger hon.

I förarbetena till 1960 års barnavårdslag beskrevs ”fosterbarnsvård” för första gången som en vårdform som skulle ha företräde framför institutionsvård. Från 1930-talet fram till 1990-talet minskade antalet familjehemsplacerade barn stadigt. Men sedan mitten av 1990-talet har antalet ökat. Det har varit brist på familjehem i 20 år.

För att möta det växande behovet har den statliga offentliga utredningen om placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) föreslagit att någon myndighet ska få i uppdrag att genomföra en informationskampanj för att få fler att vilja bli familjehem.

Fotnot: Solveig Freby har skrivit materialet Ett hem att växa i, som används vid utbildningen av nya familjehem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!