– I dagsläget finns inga planer på att säga upp dagbarnvårdarna, säger Ingegerd Rosén som är chef över annan pedagogisk verksamhet/familjedaghem i Uppsala kommun.
UNT har nyligen skrivit om att många kommuner säger upp alla sina dagbarnvårdare eftersom efterfrågan är för liten. Föräldrar vill hellre placera sina barn på en förskola. Uppsala kommun har också haft svårt att fylla alla familjedaghemsplatser, trots att det är kö till många förskolor.
– Det sista tio åren tror jag nästan att antalet barn på familjedaghem har halverats, säger Inger Jonsson, affärsområdeschef för förskolan.
Men skillnaden mellan olika områden är stora. I Vreta är det till exempel närmast kö till familjedaghemmen, medan det är stor brist på barn i Hagunda.
– Vi kämpar för att vi ska överleva och jag tycker att vi vänt utvecklingen de senaste åren, säger Ingegerd Rosén.
Framför allt har det skett genom att satsa på information. För enligt Ingegerd Rosén finns det en felaktig bild hos många föräldrar av hur dagbarnvårdarna arbetar.
– Många verkar tro att det bara handlar om tillsyn men så är det verkligen inte. Vi arbetar målinriktat mot de allmänna råden och läroplanen.
I dag går 5,5 procent av barnen i förskoleålder i Uppsala på ett familjedaghem. Räknar man bara den kommunala barnomsorgen är siffran något lägre. Kommunen har avtal med cirka 60 dagbarnvårdare. Medelåldern är hög, runt 50-55 år. Och nyrekryteringen har gått trögt. De senaste åren har endast ett fåtal nya tillkommit, trots att kommunen gått ut med flera rekryteringskampanjer.
– Det är ett tufft arbete. Man är ensam med en stor barngrupp. Det är ett stort ansvar, säger Ingegerd Rosén.
I Jumkil, en mil från Uppsala, har dagbarnvårdarna inte några problem att få ihop barngrupperna. Men så finns heller ingen förskola på orten. I dag tar de hand om sju barn per person. Två dagar i veckan slår dagmammorna ihop verksamheten så att barnen får träffas i större grupper. Att gruppstorleken varieras ser dagbarnvårdaren Lena Persson som en fördel. Hon tror att barnen blir sedda på ett annat sätt än på förskolor, där grupperna alltid är stora. Att det pedagogiska arbetet skulle vara sämre på ett familjedaghem tycker hon är en missuppfattning.
– Nej, det är inte så att vi sitter och dricker kaffe och tittar på barnen. Vi har också krav på oss att hålla oss till riktlinjerna.