Honungsbin en trevlig hobby – men räddar inte klimatet

Många tror att bikupor är en klimatåtgärd som kan rädda de livsmedel som är beroende av pollinering. Men riktigt så enkelt är det inte. "Honungsbina ersätter inte vilda pollinerare," berättar bikännaren Monica Selling.

Efterfrågan på honung är stor i landet. Trots att antalet biodlare ökat kraftigt det senaste decenniet importeras hälften av den honung som konsumeras.

Efterfrågan på honung är stor i landet. Trots att antalet biodlare ökat kraftigt det senaste decenniet importeras hälften av den honung som konsumeras.

Foto: Johanna Färlin

Uppsala2020-08-08 11:30

Antalet vilda insekter och pollinerare minskar i Sverige och globalt. Det utgör ett hot mot många livsmedel och grödor som är beroende av pollinerande insekter, liksom mot fåglar som äter insekter. Orsaken är främst kemiska bekämpningsmedel i jordbruket samt färre ängs- och betesmarker. Detta skriver bland andra Sveriges natur om efter att en tysk studie larmat om nedgången i insektspopulationerna.

Samtidigt är det en allt vanligare syn att såväl privatpersoner som företag placerar ut bikupor. Sveriges biodlares riksförbund (SBR) bekräftar att antalet svenska biodlare som ansluter sig till förbundet ökat årligen det senaste decenniet. I dag är cirka 16 000 biodlare anslutna till SBR. 

Men det är inte fullt så enkelt som att honungsbina kan rädda våra grödor.

– Honungsbina ersätter inte vilda pollinerare. Bikupor gynnar främst närområdet, där du kan få fantastiska frukter och bär tack vare pollineringen. Men faktum är att honungsbin riskerar att konkurrera ut vilda bin och humlor, som behövs för att pollinera den vilda floran, berättar Monica Selling, ordförande för SBR. 

undefined
Efterfrågan på honung är stor i landet. Trots att antalet biodlare ökat kraftigt det senaste decenniet importeras hälften av den honung som konsumeras.

Vill man hjälpa de vilda insekterna kan man låta delar av trädgården blomma och vara lite vildvuxen i stället, tipsar Monica Selling. 

Thorsten Rahbek-Pedersen, pollineringsexpert vid Jordbruksverket, betonar att honungsbin dock behövs för pollineringen av exempelvis jordgubbar, äpplen och raps.

– Men hur allvarlig konkurrensen är återstår att se. Hur det ökande antalet honungsbin ska kunna samsas med vilda bin är en fråga vi kommer att jobba med under hösten, säger han. 

För den sakens skull ska man inte sluta ha egna honungsbin, tycker Monica Selling. 

– Det är en fantastiskt givande och lärorik sysselsättning för biodlaren, som ger åtråvärd honung. 

Och tittar man på biodling ur perspektivet honungsproduktion gör svenska biodlare en oersättlig insats. Både Thorsten Rahbek-Pedersen och Monica Selling konstaterar att efterfrågan på svensk honung är stor och att det finns utrymme för många fler biodlare.

– Svenska biodlare producerar bara hälften av den honung som svenskarna konsumerar. I Sverige produceras cirka 3,5 ton honung varje år men därtill importeras nästan lika mycket, säger Monica Selling. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!