Det började egentligen redan 1992 då Unik bandy ordnade med bussar som kunde hämta upp barnen vid respektive skola och sedan ta dem till träningen. I dag är det fyra bussar som hämtar sexåringar och totalt 240 äldre barn vid 25 olika skolor över hela Uppsala för att ta dem till bandyverksamheten på Studenternas.
– Det har exploderat på sistone och målet är att få hit 500 barn, säger Håkan Södergren som själv jobbar för Unik men som tillsammans med Sirius, Danmark och Bois sköter det hela.
Och han är ganska säker på varför man har lyckats så bra.
– Förr gick ungarna bara ner på en träning nu ser ungdomssporten annorlunda ut och man måste erbjuda en bra produkt om du förstås vad jag menar. Det måste vara bra ledare och organisation och föräldrar har krav på kvalitet på ett annat sätt är tidigare.
Nu är det inte bara bandy på is som det handlar om trots att Södergren själv spelar i GH Bandy och har två söner som följt i hans skridskoskär. Han har dessutom jobbat hårt med hallprojekten. Redan 2004-05 var han drivande bakom det som idag är C-hallen vid Gränby ishall. Och sedan var det han som tillsammans med bland annat Folke Bennbom som såg till att Relitahallen kom på plats. Och det var en rejäl utmaning.
– Det är nog det absolut tuffaste och mest komplicerade projekt jag varit med om. Och då har jag ändå varit med om att ta fram ett nytt datasystem till Jas, säger bandyprofilen som till vardags är civilingenjör och utbildad ekonom.
Under Relitahallens uppbyggnad jobbade han under tre år halvtid helt ideellt med hallprojektet och det handlade om allt från att sätta sig in i momsregler till att hitta en ekonomisk modell som skulle fungera för banken, kommunen och de aktuella föreningarna.
Under julhelgen väntar promenader och kanske lite skidåkning i Hågadalen om han nu inte ska repa med storbandet där han är trummis. Hur han hinner med allt?
– Man får sova lite mindre.