Det visar forskare vid Uppsala universitet i en enkätstudie bland universitetssjukhusens fertilitetskliniker som publiceras i facktidskriften Acta Obstetrica et Gyneacologica Scandinavica.
– Skulle en lagändring göras är personalens attityder inte något hinder för att få den att fungera. Och vi vet redan att det finns villiga donatorer, säger överläkare Kjell Wånggren vid Reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset.
Vid behandling med provrörsbefruktning brukar en del av de befruktade äggen frysas ner för att kunna användas i nya behandlingsförsök, men de får inte sparas längre än fem år. Efter den tiden förstörs de, såvida inte det tidigare ofrivilliga paret donerar dem till forskning.
– Till skillnad från i många andra länder är det i Sverige förbjudet för paret att donera embryona för att behandla andra ofrivilligt barnlösa par, säger Kjell Wånggren.
I ett par tidigare enkätstudier har forskarna visat att det finns ett starkt stöd för en lagändring bland svenska kvinnor och män i fruktsam ålder och bland potentiella donatorer, det vill säga par som efter framgångsrik provrörsbefruktning har överblivna nedfrysta embryon.
Den nya studien visar att stödet för embryodonation för behandling av ofrivillig barnlöshet är minst lika starkt bland personalen på fertilitetsklinikerna. Drygt tre fjärdedelar av de 207 läkarna, barnmorskorna, embryologerna och andra som besvarade enkäten uppgav att de vill tillåta embryodonation till barnlösa par.
Av resten var de flesta antingen neutrala eller hade ännu inte tagit ställning. Bara några få procent uppgav att de var emot embryodonation, både till barnlösa par och till forskning.
– Men även de som var positiva ville se begränsningar av vilka barnlösa par som ska få ta emot embryon. En stor majoritet var till exempel emot att donera embryon till par som missbrukade alkohol eller narkotika, säger Kjell Wånggren.
Drygt fyra av tio i vårdpersonalen tyckte att embryodonation bör tillåtas även till ensamstående kvinnor. Av resten hade de flesta ännu inte tagit ställning i frågan.
Barn som tillkommit efter ägg- eller spermiedonation har laglig rätt till information om sitt biologiska ursprung och att i vuxen ålder få veta vem donatorn är
– En klar majoritet av vårdpersonalen ansåg att sådana regler borde gälla även för barn som tillkommit genom embryodonation, säger Kjell Wånggren.