Brantingskolan har stått tom sedan år 2013 då allianspartierna som styrde Uppsala kommun beslutade att lägga ned den. År 2015 ändrade den rödgröna majoriteten beslutet och valde att behålla stora delar av skolan för att i stället renovera den. Planen var att skolan skulle stå klar i år, 2018. Men hela processen har dragit ut på tiden. Samtidigt förfaller byggnaderna och skolgården med klotter och fönsterkross. Många Uppsalabor börjar så mått undra om det blir någon ny skola.
Det blir det. Men större delen av skolan kommer att rivs. Det ska ske i höst. Kvar blir bara aulan och entrén som anses kulturhistoriskt värdefull och ska bevaras.
– Anledningen till att det hela har dragit ut på tiden är att det var mycket mer komplicerat att bygga om skolan än vi trodde. Den var också i sämre skick än vi visste. Att behålla och renovera en större del av byggnaderna går inte, säger Niclas Jacobsson som är projektledare för Brantingsskolan vid det kommunägda bolaget Skolfastigheter.
Anledningen är bland annat att takhöjden inomhus är för låg för att det ska gå att installera ett nytt ventilationssystem.
Dessutom finns skyddsrum i källaren som måste ersättas med nya när skolan rivs.
– Det här gör att hela bygget blir mycket mer komplicerat än vi räknade med. Vi kommer att bygga in aulan för att skydda den under rivningen och sedan bygga ihop den med den nya skolan. Samtidigt måste vi bygga nya skyddsrum, säger Niclas Jacobsson.
Nu är tanken att rivningarna ska kunna starta i augusti. Under tiden ska om- och tillbyggnaden att handlas upp. Går allt enligt plan ska nybygget starta under våren 2019 och de första eleverna kunna början vårterminen 2021.
Kostnaden för hela projektet beräknas till 400 miljoner kronor, inklusive skyddsrumsbygget. Det ger, enligt dagens beräkningar, en hyra som är femton procent högre per elev än för liknande projekt. Det har politikerna nyligen sagt ja till.
Niclas Jacobsson påpekar dock att beräkningarna bygger på en första, grov kalkyl som förutsätter att skolan tar emot 720 elever.
Enligt Carl Ljunggren som är fastighetschef vid Stadsbyggnadsförvaltningen ska dock skolan, tekniskt sett, kunna rymma upp till 810 elever, och då sjunker hyreskostnaden. Men skolgården är i dag för liten för så många elever, om man inte ruckar på Boverkets rekommendationer.
– I en växande stad som Uppsala kan det dock vara en idé att se över riktlinjernas relevans eftersom det kan öppna för att fler barn får närmare till sin skola, vilket förstås vore positivt, säger han.
Plan- och bygglagen säger att barn och unga ska ha tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse. Får barnen det här?
– Det finns de som är bättre skickade än jag att göra sådana bedömningar, men om man bara ser till andra förtätade städers skolgårdar så skulle ytan inte vara orimlig vid ett större elevantal, säger Carl Ljunggren.
Det anser också kommunalrådet Erik Pelling (S) som ansvarar för byggfrågor.
– Uppsala kommun räknar i dag med 20 kvadratmeter skolgård per barn. Om vi kan kompromissa och minskar ytan lite och samtidigt får in fler elever är det bra. Vi behöver fler skollokaler, säger han.
Samtidigt vill ni bygga bostäder på en del av tomten?
– Bara där den gamla gymnastikhallen ligger, så den delen ingår inte själva skolgården. Bostäder ska också byggas på parkeringen mitt emot skolan.
Marken skulle kunna användas för en större skolgård?
– Vi behöver också fler bostäder. Det kommer dessutom att gynna handeln vid Brantings torg samtidigt som vi får en ny fin skola. Jag är för den mixen, säger Erik Pelling.