Rickard Nygren och Hasse Zetterberg, driftstekniker från Uppsala kommun, sitter i marmortrappan i Brantingskolans entréhall. Att det blev just dessa två som låste upp porten känns som en dråplig slump, men de är bara två av flera tusen Uppsalabor som gått Brantingskolan.
– Jag var skoltrött men det var en bra skola. Det var ordning och reda här, säger Rickard Nygren som gick på Brantingskolan 1988-1991.
I dag, i alla klassrum, korridorer och i den stora matsalen är det ödsligt tomt och tyst. Alla flyttbara möbler har tagits bort, på väggarna sitter slitmärken och krokar efter tavlor. Det enda som finns kvar i konstnärlig väg är den jättelika målningen över entrén, av Harald Lindberg 1960.
Det var mer liv i luckan när Hasse Zetterberg gick här under åren 1961-1970.
– Skolan var bara tre år när jag började här. Det var en bra skola.
På en liten skylt i aulan informeras besökaren om att 380 personer får vistas i lokalen. Betydligt fler gick Brantingsskolan som för tio år sedan kunde ha över 750 elever på ett läsår. Fällstolarna är slitna och dynorna har stora öppna hål. Samma slitna känsla ser vi i hela skolbyggnaden, som i skolmatsalen där plastgolvet ömsom blänker, ömsom ser svart och matt ut efter alla stolar som dragits ut och in på lunchrasterna.
Ute på skolgården, stor som Vaksala torg, har trädrötter börjat tränga upp genom asfalten, borta vid en klätterställning har ogräset tagit över. Bara den som vet om dess existens kan skymta den röda jorden som en gång utgjorde en fin löparbana längs östra sidan av skolgården. I dag har mossan tagit över.
– Det här är ju jättetråkigt! säger förbipasserande Lisa Jonsson.
Hon bor vid Brantings torg och har jobbat i Brantingskolan som elevassistent. Hon tycker att kvarteret behöver en grundskola.
– Det här är våran navelsträng. Det blir mer liv och rörelse med en skola i området, annars dör området ut.
Samtidigt som grannen Uppsalahem renoverar sina 1950-talshus på Gröna gatan händer just nu ingenting i den jämnåriga skolan.
Andreas Kembler, numera rektor på Vaksalaskolan, var rektor på Brantingskolan fram till slutet 2013:
– Det kändes konstigt att var med om en nedläggning och det var en smått overklig känsla att lämna en så pass stor byggnad.
Kommunstyrelsens ordförande, Fredrik Ahlstedt (M), presenterade samma år ett program för renovering av bland annat kommunala grundskolor. Av den framgick att Brantingskolan ska rivas och ersättas med bostäder. Men enligt Socialdemokraterna, som väntas bilda en vänstermajoritet, är Brantingskolans öde fortfarande en öppen fråga. Kommunalrådet Erik Pelling säger att det till och med kan behövas en ny utredning:
– Vi behöver nog ett bättre underlag innan vi tar ett beslut. Det finns frågor om hur pass dåligt skick det är på skolfastigheten. Vi får titta på det med nya ögon. Det är ett bra läge för bostäder men vi känner också att det är ett bra läge för en skola. Om det finns behov av en skola så kommer det att vara prioriterat, säger Erik Pelling (S).
Jan Jörnmark är docent vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och författare till flera uppmärksammade fotoböcker om övergivna platser i Sverige. Han tycker att Brantingskolan är ett typexempel på gamla lämnade skolor som kan bli stående i flera år. Brantingskolans öde hänger på hur snabbt politiker kan fatta ett beslut, men politiskt dribblande kan göra att ärendet drar ut på tiden.
– Ju längre tiden går, desto dyrare blir en renovering. En byggnad åldras fortare när den står tom. Ska den här skolan öppnas igen bör nog Socialdemokraterna fatta beslut inom sex till åtta månader, annars sjunger den på sista versen.
Hans egen erfarenhet av andra jämförbara skolor i Göteborgstrakten är att de rivs i stället för att renoveras. Han berättar om några simhallar som skulle räddas i Stockholmstrakten; trots en renoveringsbudget på en halv miljard räckte inte pengarna.
– Underhållsbehovet är betydligt större än man tror. Det är svårt att bevara en skola bara för att man vill att den ska finnas kvar.
Lisa Jonsson som går i riktning mot Brantings torg, säger att hon är en obotlig optimist:
– Jag tror att det ska bli en skola igen. Området ska ju byggas ut, säger hon och syftar på de kommande bostäderna i Östra Sala backe, längs Fyrislundsgatan.