– Vi jobbar mer med attityder nu i den nya gymnasieskolan än i den gamla.
Det säger Camilla Pettersson på kommunala Ekebygymnasiet. När UNT träffar henne pågår en lektion om vinkunskap för en mindre grupp elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet. De har ett år kvar på utbildningen, många med goda förhoppningar om att få jobb direkt efter studenten.
Men det knorras en del från hotell- och restaurangbranschen. I en nationell undersökning från i vintras, Tillväxtvärk?, tycker en majoritet av arbetsgivarna att matchningen mellan gymnasieutbildningarnas innehåll och branschens behov är ganska eller mycket dålig:
"Framför allt rör det att de nyutexaminerade inte förstår hur högt tempo och hur mycket ansvar som ingår i arbetet, samt hur sälj- och kundfokuserad man måste vara".
Ann-Sophie Myrefelt, hotelldirektör vid Radisson Blu Hotel i Uppsala, kommenterade i förra veckan svårigheterna att hitta lämplig serveringspersonal till restaurangen. Det är många som söker men få som har kompetensen att kunna möta olika människor på rätt sätt, anser hon.
– Utbildningarna borde innehålla mer om beteendevetande. Ju duktigare man är på att känna av olika människor, desto bättre i vår bransch.
Camilla Pettersson är inte helt överens med kritikerna. Hon är inte ens övertygad om att dagens ungdomar har en sämre attityd än ungdomar i tidigare generationer.
– Ungdomar är unga. Det är en livslång process att kunna ge service och förstå andra människors behov. Det kan man inte när man kommer hit som 15-åring och man är inte fullärd när man går härifrån.
Ställer branschen för höga krav?
– Kanske i början, och framför allt ute på praktikplatserna.
Victoria Loder som sitter i klassrummet har redan klart med ett kockjobb efter studenten nästa vår.
– Utbildningen lägger stor vikt vid service och bemötande. Jag hade ingen aning om att det skulle ingå men det är bara bra. Det känns mer seriöst att man får lära sig det.
Camilla Pettersson tror att arbetsgivarna kommer att märka av de förändringar som skett i gymnasieskolornas restaurangutbildningar. Efter 2011 infördes en helt ny kurs på 100 poäng med fokus på service, bemötande och servering. Den första kullen elever som fått den nya undervisningen tog studenten från Ekebygymnasiet i våras.
I rapporten riktas kritik mot att nyutexaminerade inte förstår hur högt tempo det är i branschen.
– Vi försöker lära dem det. Sedan tycker vi inte att det ska vara för högt tempo när de ska lära sig saker i skolan. Det höga tempot får de lära sig ute på praktiken och senare i yrkeslivet.
Camilla Pettersson efterlyser ett närmare samarbete med restauranger.
– Vi har branschträffar här så att branschen ska kunna säga vad de vill att vi ska trycka på i utbildningen, men det är alltför få som kommer hit. De som kommer är guld värda.
Men hur mycket kan de påverka, ni har ju en läroplan att följa?
– Kursmålet är så pass flexibelt i dag att vi kan följa det som branschen vill.
I rapporten konstateras att de flesta hotell- och restaurangutbildade kommer från gymnasieskolans program med inriktning mot branschen. Samtidigt konstateras att dessa program inte är i närheten av att fylla personalbehovet, om det ska täckas av personer med relevant utbildning.