Brandmän tvingas tumma på reglerna
Brandmännen i Uppsala klarar inte att uppfylla kraven i räddningstjänstplanen. Sedan kommunen sparade in på bemanningen vid brandstationerna kan brandmännen inte längre genomföra de insatser som krävs av dem.
— Tankbilarna används för att ta med extra vatten. I delar av stan är inte systemet med vattenposter tillräckligt utbyggt och då måste vi ha tankbilarna. Det gäller Sävja och Stenhagen, säger Kenth Gustavsson, facklig företrädare för brandmännen.
Minskningen innebär att man inte längre klarar att uppfylla kraven i räddningstjänstplanen. I planen står till exempel att man ska klara en "samtidig invändig livräddnings- och släckinsats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning". För att klara av en sådan insats krävs tolv personer, enligt arbetarskyddsstyrelsens regler. Men med dagens resurser finns bara nio personer i tjänst på de tre brandstationerna i Uppsala som kan göra rökdykarinsats. Lång inträngningsväg innebär att brandmännen måste ta sig minst 25 meter in i rökfylld byggnad.
Vilda protester
Effekten av besparingen blev tydlig i somras vid takbranden på Hjalmar Brantingsgatan, berättar Kenth Gustavsson.
— En ensam brandman skötte två vattenpumpar, eftersom vi inte hade tillräckligt med folk. Det bryter mot reglerna. Dessutom hade vi inte tillräckligt många man på stationerna för att kunna få ut alla de fordon vi behövde. Polisen fick köra tillbaka brandmän till brandstationen för att de skulle kunna hämta ytterligare en tankbil, säger Kenth Gustavsson.
Enligt honom har brandmännen protesterat vilt och haft flera möten med politikerna.
— Men de har inte lyssnat på oss.
Mats Sundelius är chef för kommunens skyddsavdelning. Han är en av dem som arbetat fram underlaget till kommunfullmäktiges beslut.
Ökat risktagande
— Vi visste redan då att besparingen skulle innebära ett ökat risktagande, men vi var tvungna att spara på någonting, säger han.
Att en minskning av antalet tjänstgörande brandmän skulle innebära att tankbilar skulle få stå var känt redan när beslutet togs. Erfarenheter sedan 1996 har visat att tankbilarna sällan används i tätorten, säger Mats Sundelius. Dessutom har räddningsarbetet riktats allt mer mot förebyggande åtgärder de senaste åren, enligt Mats Sundelius.
Men hur kommer det sig att man drar ned personal så att man inte klarar att uppfylla de mål man själv har satt?
"Fortfarande hög beredskap"
Uppsalas brandchef Tommy Ekstrand svarar att man just nu håller på med en revidering av räddningstjänstplanen. Men har inte hunnit anpassa den helt till de neddragningar som gjorts.
— Om räddningstjänstplanen i dagsläget ställer för höga krav i förhållande till de resurser vi har är något vi måste se över, säger han.
Räddningstjänsten i Uppsala kommun har fortfarande en hög beredskap i jämförelse med många andra städer, tycker han.
— Vi har gått från en mycket hög beredskap till en hög beredskap sedan besparingarna kom.
UNT-fakta
Enligt räddningstjänstlagen ska varje kommun upprätta en räddningstjänstplan som visar räddningstjänstens organisation i fred och vid höjd beredskap. Underlag för planen är bland annat kommunens riskanalys och länsstyrelsens planering av civilt totalförsvar i kommunerna. I räddningstjänstplanen finns bland annat mål uppställda för vad räddningstjänsten ska klara. Det handlar både om hur stora insatser man ska klara och hur lång tid det maximalt får ta innan man är på plats.
Så jobbar vi med nyheter