Bra politisk bevakning minskar klyftorna
Enligt medieforskaren Kent Asp, som på DN debatt i går presenterade sin nya studie, minskade de fem största svenska dagstidningarna omfånget på sin valbevakning med en fjärdedel jämfört med 2002. Dagens Nyheter drog ned sin valbevakning med nästan 40 procent. Övergången till tabloidformat spelar en viss roll för minskningen, menar Kent Asp. Men han pekar också på en medveten redaktionell nedprioritering av den seriösa politiska nyhetsjournalistiken. Mest tydlig är den i kvällstidningarna, men morgontidningarna har samma tendens.
Samtidigt bakar politiker kakor i veckomagasin eller benådar julgrisar i Bingolotto för att få synas.
Mängden behöver nu inte säga något om kvaliteten. Men minskningen går sannolikt ut över det skrymmande: granskningar av sakfrågor och vallöften, större reportage, folkbildning osv. Det, menar Asp, är ur demokratisk synpunkt ett problem, eftersom man vet att en publicistiskt ambitiös press har stor betydelse för medborgarnas kunskaper och möjlighet att orientera sig.
Ändå var engagemanget ovanligt stort hos allmänheten i år, och valdeltagandet blev högt. Valet borde, som Kent Asp skriver, ha haft ett mycket högt nyhetsvärde. Journalisterna verkade dock vänta in utspelen, och trots att valrörelsen var loj tog politikerna hem segern i mediebevakningen. Äntligen fick de bestämma själva hur de ville bli presenterade.
Varörelsen 2002 fick de inte det, ansåg kritikerna. Då satte journalisterna "dagordningen". Tidningarna gjorde rankinglistor över "läsarnas viktigaste valfrågor". Sedan körde journalisterna över både läsare och politiker och satte hela agendan. Politikerna fick knappt en syl i vädret och läsarna lämnades i sticket.
Ur demokratisk synvinkel var nog inte heller detta optimalt. Redan 1998 var det trend att "avskaffa referaten" och göra "närvaroreportage" om allt och alla. Man började filtrera politikernas budskap genom krönikor och analyser.
Nu förändras mediekartan snabbt, och det är därför omöjligt att sia om framtida valbevakning. Men om utvecklingen kan man konstatera följande:
Utrymmet för kvalificerad journalistik riskerar att minskas överlag. Det hänger bland annat ihop med att kunskapsbegreppet förändras till att omfatta vad andra tycker
eller tror om det som hänt, snarare än fakta om själva händelsen. Men det handlar också om att medier har knappa resurser och måste satsa på det som anses kommersiellt gångbart.
Den stora faran är den klyfta som växer när "vanliga" tidningar minskar utrymmet för kvalificerad politisk bevakning. Viktig information och kunskap kommer inte alla till del. Och det kan faktiskt skada demokratin.
Så jobbar vi med nyheter