Bra lingonår i Svealand

Det börjar lysa rött i de uppländska skogarna. Lingonsäsongen verkar bli bättre än på flera år. SLU:s prognoser pekar på att det blir särskilt gott om lingon just i Mellansverige.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2007-08-13 18:04
SLU:s inventeringar tyder på att det finns dubbelt så mycket lingon att plocka i Svealand som under de senaste tre åren, minst. Däremot är det sämre beställt med "skogens röda guld" i Norrland, som hade ett toppår i fjol, och Götaland, som "vadade" i lingon säsongen 2004.
Gott om lingon i Svealand alltså men ont om blåbär. Hur går det ihop?
- Lingonen tycks inte ha lidit lika mycket av försäsongens torka i Svealand som blåbären, säger försöksledare Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna i SLU:s skogliga försöksparker.

Eftersom lingonen mognar senare, kan de ha dagit nytta av den senare tidens regnande, den nederbörd som gjorde livet surt för solälskande semestersvenskar. Regnvädren gjorde att lingonen kunde utvecklas normalt.
Den som vill plocka riktigt mycket lingon får alltså resa till Svealand i år. I både Götaland och Norrland är det betydligt sämre än normalt.
- Men det är ingen katastrof där heller, menar försöksledare Göran Kempe vid Riksskogstaxeringen på SLU. Han ansvarar för bearbetningen av den riksomfattande provyteinventering som ligger till grund för bärprognoserna. Och han betonar att de förutsägelser han får fram är grova mått
- Vi måste komma ihåg att prognoserna är medelvärden för stora områden. Det finns säkert ställen i Götaland och Norrland också där det är gott om lingon.

Samtidigt med lingonprognosen har SLU facit i hand när det gäller blåbären. Prognosen i början av juli lovade en god tillgång på blåbär i Götaland och Norrland men sämre i Svealand. Och det bilden verkar ha stämt, även om Ola Langvall tror att utfallet blev lite bättre än prognosen.
- Det verkar som om fler blåbärskart överlevde och utvecklades till mogna bär än vi hade beräknat. Det myckna regnandet i Götaland gjorde att blåbären blev särskilt stora. Så där blev det ovanligt lättplockat i år.
FAKTA

Lingon (Vaccinium vitis idaeca) växer vilt i så gott som hela Sverige. Arkeologiska fynd visar att lingon plockades redan på bronsåldern. Lingonplantans läderartade mörkgröna blad sitter kvar över vintern.
Användning: Färska lingon har relativt besk smak och är inte särskilt goda att äta naturella. De används som rårörd eller kokt sylt, saft samt i bakverk och desserter. Eftersom lingon innehåller benzoesyra behöver man inte tillsätta konserveringsmedel.
Lingon går bra att frysa. Vid en temperatur av 0°C och 95-100 procents relativ fuktighet håller sig lingon i tre-fyra veckor.
Näringsvärden per 100g: Energi 52 kcal/216 kJ, Vatten 85 g, Protein 0,7 g, Fett 0,5 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 10,9 g, Kostfiber 2,5 g, Kalium 87 mg, ß-karoten 9 µg, C-vitamin 4 mg.


VATTENLINGON
Ca 1 liter
Tid: ca 10 minuter plus tid för mognad
Ingredienser
3-5 dl vatten
500 g (ca 1 liter) lingon, frysta eller färska

Tillagning
Koka upp vattnet och låt det kallna. Fyll rena glasburkar med väl rensade lingon. Häll på så mycket vatten att det täcker lingonen, helst ända upp till kanten. Sätt genast på lock. Förvara svalt. Färdigt att använda efter ca 14 dagar.
Gott som dessert med socker och grädde men kan också användas till såser, sallader eller som tillbehör till vilt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om