Bra betyg för skolornas tsunamihantering
Svenska skolor skötte krisbearbetningen efter tsunamikatastrofen bra, enligt Skolverket. På Fyrisskolan i Uppsala var krisplanen en stödpunkt, Rotskärsskolan i Älvkarleby tog hjälp av Rädda Barnen.
Enligt Skolverkets utvärdering hade skolorna krisplaner som fungerade också i praktiken, något Fyrisskolans rektor Christer Rosell kan bekräfta:
— Visst kände vi panik i vissa stunder. Men vi följde vår krisplan steg för steg, och den pappersprodukten fungerade. Tyvärr hade vi redan tvingats använda den vid tidigare trauman på skolan, men det var en trygghet att veta att planen höll.
Inger Dahlström tog hjälp av Rädda Barnen, andra rektorer och information på internet när skolans egen krisplan inte gav alla svar.
- Jag vill aldrig uppleva det igen. Men det var ändå något som fick mig och hela personalen - och eleverna - väldigt engagerade. Jag kom elever och föräldrar närmre och på något sätt har jag väl växt, säger hon.
Tung ovisshet
Enligt Skolverkets intervjuer med 46 rektorer på drabbade skolor - också Grillbyskolan i Enköping - samlades skolornas krisgrupper snabbt för att reda ut läget, men ovissheten var ändå tung.
Inger Dahlström berättar att man på hennes skola redan på jullovet hade träffar med klassen där den saknade eleven gått.
Varför klarade svenska skolor sin uppgift så väl, när många myndigheter kritiserats hårt?
- Den enda reflektion jag kan göra är att de flesta skolor har en fungerande krisplan, som vi av kommunen ålagts att ha. Skolorna kan ses som ett mikroperspektiv av samhället. Man kan aldrig vara helt förberedd, men känna viss trygghet i att ha en fungerande plan, säger Christer Rosell.
Så jobbar vi med nyheter