Sigtuna kommun är bara åtta placeringar från landets sämsta kommun Vilhelmina när det gäller elever som inte uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det är en försämring med 3,2 procentenheter sedan förra året enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Statistiken visar också att 74 procent av kommunens gymnasieelever inte fullföljer gymnasiet på tre år. Tittar man bara på den grupp som studerar ett yrkesförberedande program ser det ännu sämre ut. Där är samma siffra 68 procent. Då har man inte räknat med de elever som läser individuella programmet.
En positivare bild av Sigtuna kommun får den som tittar på var eleverna tar vägen efter gymnasiet. Statistiken visar att två år efter avslutad gymnasieutbildning har nästan 77 procent av Sigtuna kommuns elever etablerat sig på arbetsmarknaden eller börjat studera vidare.
Det placerar Sigtuna kommun på plats 54 av 290 kommuner. Oppositionsrådet Henrik Kelfve (M) skriver i ett mejl till redaktionen att Sigtuna kommuns statistiken är ett resultat av många års brister i Sigtuna kommuns skolor. ”Istället för att mäta kunskap tidigt, ge individuellt stöd och ställa tydliga krav har fokus legat på politiska jippon. Varje elev måste ses och mötas efter sina förutsättningar”.
När det gäller betyg har Sigtuna kommuns elever ett medelvärde på 13,7. Medelvärdet i riket ligger på 14,1.