Bostadsrättsföreningar stoppar flyktingfamiljer
När Uppsala kommun försöker köpa lägenheter där flyktingar ska bo försöker bostadsrättsföreningarna nästan alltid stoppa affären. Det här speglar nog den trötthet många känner inför flyktinginvandringen, säger Lars Hjulström, chef för socialförvaltningens bostadsenhet vid Uppsala kommun.
— Så fort bostadsrättsföreningens styrelse fått klart för sig att det är kommunen som köpt den lägenhet som varit ute till försäljning så börjar helvetet, säger Lars Hjulström.
Han uppger att socialförvaltningen tvingades koppla in kommunjuristen vid nästan samtliga bostadsrättsköp i fjol. Kommunjuristen fick upplysa bostadsrättsföreningarna om att de enligt lag inte har rätt att hindra en kommun att bli medlem i föreningen.
— De har på flera sätt försökt stoppa oss, bland annat genom att vägra lämna ut nycklar eller genom att förvägra den som sålt lägenheten att få lämna föreningen.
Problemet har ökat
Enligt Lars Hjulström har problemet ökat markant sedan ett par år tillbaka.
— De som sätter sig på tvären säger att de tycker att det redan bor tillräckligt många flyktingar i deras förening.
I fjol tog Uppsala kommun emot ungefär 300 flyktingar och för närvarande står 30-40 flyktingfamiljer i kö för egen bostad.
En del av flyktingarna placeras i hyreslägenheter som ägs av det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem. Under senare år har Uppsalahem minskat lägenhetskvoten för flyktingar och i fjol fick socialförvaltningen bara 39 sådana lägenheter.
Många flyktingfamiljer i Uppsala är trångbodda i väntan på en ordentlig bostad. Det finns flera fall där två vuxna och fem barn delar på tre rum och kök. Väntetiden på större lägenheter åt flyktingar är runt nio månader.
"Samhällsklimatet har hårdnat"
För att lösa problemen tvingas socialförvaltningen köpa bostadsrätter och man äger idag drygt 300 lägenheter. Kommunen köper lägenheter i områden med låga priser, exempelvis i Stenhagen, Sävja och Gottsunda, där det redan är gott om invandrare. Men bostadsrättsföreningarna sätter sig alltså ofta på tvären.
— Vi äger bara mellan 3 och 5 procent av lägenheterna i de här bostadsrättsföreningarna, berättar Lars Hjulström. Jag skulle förstå om man var emot flyktingar för att det varit bråkigt i de lägenheter vi redan köpt i föreningarna, men sådana skäl anförs inte av dem som klagar. Man vill helt enkelt inte ha in fler flyktingar.
— En del lägenhetsägare säger att de köpt bostadsrätter för att bli kvitt problem där de bott tidigare. Kommer sen kommunen och placerar folk där de bor känner de att de är tillbaka i det de försökt att köpa sig fria från. Det handlar väl om att det privata blivit viktigare och att samhällsklimatet hårdnat.
Advokater kopplades in
I höstas försökte socialförvaltningen köpa en lägenhet i bostadsrättsföreningen Tomtebo i Gottsunda. När föreningen fick klart för sig att det var socialförvaltningen som skrivit under köpeavtalet försökte man på olika sätt stoppa affären. Bland annat fick man säljaren att upphäva ett redan ingånget köpeavtal. Båda parter kopplade in advokat och till slut vann kommunen.
Socialnämndens ordförande Ingrid Lindahl (s) berättar att hon ingick ett avtal med bostadsrättsföreningen Tomtebo, där hon lovade att kommunen under mandatperioden inte skulle köpa fler lägenheter i föreningen.
UNT: Var det inte konstigt att ingå ett sånt avtal med tanke på att kommunen har laglig rätt att köpa lägenheter var man vill?
— Det var så mycket strul och ovänlighet från föreningens sida att jag i stort sett blev tvingad, säger Ingrid Lindahl.
"Vet inte vem som flyttar in"
Angående vad Ingrid Lindahl tror är orsaken till att bostadsrättsföreningen Tomtebo inte ville ha kommunen som lägenhetsägare säger hon:
— Jag har tolkat uppgifter i brev från föreningen som invandrarfientliga.
Detta tillbakavisas helt av bostadsrättsföreningen ordförande Thomas Pauly.
— Om socialförvaltningen äger lägenheten vet vi inte vem som flyttar in och vi var oroliga att få problem. Vi inser att man måste ta ett socialt ansvar och har inget emot flyktingar eller personer med sociala svårigheter, bara de inte ställer till bråk för andra.
Thomas Pauly, som själv är invandrare, betonar att frågan om lägenheten eventuellt skulle bebos av flyktingar aldrig var någon stor stötesten för föreningens styrelse.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!