Bostadsbyggandet tar fart i Uppsala
Uppsala kommun upplever en smärre byggboom under 2000-talets första år. Främst tack vare statliga stöd har produktionen av hyresrätter stigit kraftigt. I övriga länet är det för tillfället stiltje, visar länsstyrelsens statistik.
I huvudsak beror ökning på att regeringen från och med 2001 beviljar ett investeringsbidrag på max 150 000 per nyproducerad hyresrätt. Från 2003 kan man också ansöka om ett momsstöd, en sänkt byggmoms för nyproduktion.
— Bidragen kan kombineras och ge maximalt 210 000 kronor per hyresrätt, säger Tomas Östlund, handläggare på länsstyrelsen.
Vilande projekt
Det första investeringsstödet syftade till att få fart på bostadsbyggandet i tillväxtregioner, bland annat i Uppsala. Med momsstödet från 2003 följer också kravet på en viss hyresnivå, riktvärdet är 1 100 kronor per kvadratmeter och år, eller 5 500 kronor för en 60 kvadratmeter stor lägenhet.
Att lägenheterna beviljats bidrag betyder inte att de har börjat byggas. Bygglov finns men projekten kan vara vilande.
Tomas Östlund ser ett ännu större behov av hyresrätter framöver.
— Framför allt behövs fler studentrum. Om nivån 700 hyreslägenheter per år skulle hålla i sig vore allt bra, men vi ser tecken på en svacka nu i år efter uppgången när momsstödet infördes.
Ryktas om nybyggen
Han säger att 97—98 procent av de nya lägenheterna gäller Uppsala kommun. Övriga länet ligger lågt, trots stor efterfrågan i Enköping och bostadsbrist i Östhammar.
— I Enköping upplever man ändå en balans, med en viss brist i centrum. Men det finns projekt på gång och det ryktas också om nybyggen i Östhammar.
— Nya Knivsta kommun kommer troligen också att exploatera snart, på sågverkstomten och vid centrum, säger Tomas Östlund.
Trots uppgången kan inga jämförelser göras med byggboomen 1989—1991.
— Nej, det här handlar genomgående om små projekt. Då byggdes ju hela områden.
Så jobbar vi med nyheter