Nu vill kommunen öka byggandet till 3 000 bostäder per år.
I trängseln på gågatan i Uppsala står Johan Eriksson iklädd tomteluva och försöker dela ut tygkassar från klädaffären där han jobbar till förbipasserande julshoppare. Han är 19 år och har liksom många andra i sin ålder fått ett arbete men ingen egen bostad. Tills vidare bor han kvar hemma hos sina föräldrar.
– Just nu känns det omöjligt att få en egen lägenhet, jag har inte den ekonomin, säger han, och fortsätter:
– En kompis som hade börjat plugga i Uppsala måste flytta tillbaka hem till Gotland för att hon inte hittade någonstans att bo. Det säger en del om hur svårt det är.
Antalet personer som arbetar i Uppsala kommun ökade med 2 800 personer eller 3 procent förra året. Ökningen var mer än dubbelt så hög som i riket, där antalet sysselsatta ökade med 1,4 procent. Uppsalas arbetsmarknad växte mest av landets tio största kommuner.
Jan-Eric Nyström, biträdande verksamhetsområdeschef på Arbetsförmedlingen i Norra Mälardalen, ser flera orsaker till den positiva utvecklingen.
– Uppsala har en stor privat tjänstesektor, en stor offentlig sektor med bland annat två universitet, och en förhållandevis liten industrisektor. Det är gynnsamt eftersom det främst är tillverkningsindustrin som har påverkats av den internationella lågkonjunkturen, säger han.
– Vi har dessutom en ung och välutbildad befolkning. Slutligen har vi nytta av närheten till Arlanda och Stockholm.
Personer som både bor och jobbar i Uppsala är den grupp som ökar mest. På bara tre år har de ökat med 6 200 personer, till totalt 77 000 personer.
Samtidigt har arbetsmarknaden i flera år växt snabbare än befolkningen. Fler jobbpendlar till Uppsala, antingen för att de själva vill eller för att de inte hittar någonstans att bo. Befolkningen har i sin tur ökat mycket snabbare än bostadsbeståndet. De tre senaste åren har det i genomsnitt bara byggts 777 bostäder per år i Uppsala, samtidigt som befolkningen har ökat med i genomsnitt cirka 2 600 personer per år.
Jan-Eric Nyström på Arbetsförmedlingen säger att bostadsbristen är en flaskhals som kan hindra en fortsatt tillväxt på arbetsmarknaden.
– Uppsala skulle kunna attrahera ännu fler studenter och gästforskare om det fanns fler bostäder. Då skulle det också bli lättare för anhöriga till personer som arbetar i Uppsala att etablera sig här, och fler skulle stanna i kommunen.
Nu har byggandet börjat öka. Siffrorna för i år är inte klara, men kommunens prognos är drygt 1 200 bostäder. För nästa år är prognosen drygt 1 400. Men finanskommunalrådet Fredrik Ahlstedt (M) siktar högre än så. Målet är 3 000 nya bostäder per år från 2016. Av dem ska kommunen själv stå för 500 genom kommunala Uppsalahem.
– Vi ska också bli mer aktiva när det gäller att köpa och överlåta mark och bli snabbare på att ta fram detaljplaner och ge bygglov. Dessutom behöver vi satsa på infrastruktur som gör det attraktivt att bygga i Uppsala, säger Fredrik Ahlstedt.
Oppositionsrådet Erik Pelling (S) tycker att 3 000 nya bostäder per år är en bra målsättning.
– Det måste vi klara. Bostadsbristen har byggts upp under många år på grund av att byggandet har släpat efter. Samtidigt är det många nya som vill flytta hit, vilket är positivt. Det är bra att vi nu är överens över blockgränserna om att kommunen ska föra en aktiv markpolitik – det kallades kommunism när jag gav mig in i kommunpolitiken på 90-talet, säger han.
Men målet för bostadsbyggandet blir svårt att nå om inte regeringen skjuter till pengar, menar Erik Pelling.
– Jag vill att Uppsala kommun blir en tydligare röst gentemot staten i bostadsfrågan.