Det framgår av studier som Livsmedelsverket gjort av blodprov som togs från förstagångsmammor åren mellan 1996 och 2011 och där mammornas bostadsadresser nu samkörts med mätningar av PFAS-ämnen.
Det är framför allt i bostadsområden i Uppsalas västra och södra stadsdelar som blodproven visat förhöjda halter av PFAS-ämnen.
Irina Gyllenhammar, forskare vid Livsmedelsverkets risk- och nyttovärderingsavdelning, poängterar att värdena inte är alarmerande höga och inte bedöms innebära ökade risker för ohälsa.
Den ursprungliga studien av blodproven var det som ledde till att Uppsala vatten stängde sex grundvattenbrunnar i Stadsträdgården 2012. Nu har Livsmedelsverket kunnat undersöka proven igen, och då med hjälp av uppgifter från Uppsala vatten om hur vatten från de brunnar som stängdes hade spritts i Uppsalas vattenledningsnät.
– Det är framför allt tre olika PFAS-substanser som uppmätts i vattnet, PFHxS, PFBS och PFOS. De analyser vi nu gjort visar att det är de två förstnämnda som har ett samband med bostadsområde. För PFOS fanns inget samband mellan PFOS-halt i blodet och bostadsområde, säger Irina Gyllenhammar.
För PFOS verkar därför också annat än dricksvatten vara viktiga källor till att substansen finns i blodet. Möjliga källor är då kläder, möbelmaterial eller mat. PFOS-halten i proverna har sjunkit efter år 2000.
– Vi tar varje år blodprov och prov på bröstmjölk från 30 förstagångsmammor i Uppsala kommun. För närvarande analyseras proverna från 2012 till 2014, resultaten är inte klara. Generellt behövs mycket mera forskning kring effekter av PFAS-ämnen, säger Irina Gyllenhammar.