Ångkvarnen vid Östra Ågatan har stått igenom två världskrig, två sekelskiften, gjort brännvin, makaroner, havregryn och mjöl. Med sitt attraktiva läge vid Fyrisån har den fått grannar i form av bostadshus, men trots det har Lantmännen Cerealia bedrivit industriverksamhet vägg i vägg.
För drygt fem år sedan gjorde UNT ett nedslag på ångkvarnen, och redan då fanns rykten om att stänga ned anläggningen för att göra plats för fler bostäder. Lantmännen Cerealia hävdade då att de tänkt stanna i 50 år till – men riktigt så länge blir det inte. I förra veckan kom beslutet att kvarnen stängs 2017.
– Jag tycker det är väldigt trist och lite aningslöst, vi har haft kvarnrörelse här sedan 1286 och nu försvinner den sista.
Det säger Roland Agius, före detta kommunalråd för Centerpartiet och industrikännare. Han är besviken men inte förvånad.
– Ingen vill utveckla fler bostadshus med kvarnen inpå knuten. Bostäderna tvingar bort kvarnen, säger Roland Agius.
Han är med i Uppsala Industriminnesförening som för drygt fem år sedan fick besök av en representanter från stadsbyggnadsförvaltningens planenhet. Roland Agius menar att kommunrepresentanterna då hävdade att kvarnen skulle finnas kvar i minst trettio år till, trots bostäderna.
– Men ingen av oss trodde på det.
Fredrik Malmfors är varuflödesdirektör på Lantmännen Cerealia. Han förklarar att sedan kvarnen i Strängnäs öppnade blir det ineffektivt att ha två kvarnar så pass nära varandra. Dessutom är det bättre att lägga verksamheten utanför stadskärnan.
– Stadsutvecklingen har gått oerhört fort de senaste åren. Det är klart att det har påverkat. För fem år sedan hade vi inte heller köpt kvarnen i Strängnäs och därför var det väldigt viktigt att vara kvar i Uppsala, säger Fredrik Malmfors.
Nu ska Lantmännen Cerealia inleda en dialog med kommunen för att se vilket intresse de har för området. De byggnader som berörs av nedläggningen är själva kvarnbyggnaden i sig, men även lager, spannmålssilon och bageri. Huruvida dessa kommer att rivas eller bevaras återstår att se, det kommer att ses över under arbetet med en detaljplan. I kommunens program för bostadsområdet 2009 är alla tegelbyggnader som ligger ut med ån markerade som "kulturhistoriskt värdefulla hus". Det innebär inte att det är otillåtet att riva dem, men att kommunen måste ta hänsyn till detta vid planering av ett eventuellt nybygge.
Ulla-Britt Wickström, planeringschef vid stadsbyggnadsförvaltningen, menar att det är för tidigt att säga vad kommunen skulle vara intresserade av att göra med kvarnen-området.
– Men vi ser det som en intressant möjlighet att fortsätta med stadsutvecklingen, även i de delarna. Det har inte varit någon förutsättning för det tidigare, då har Lantmännen gett beskedet att man ska ligga kvar. Ändå har vi lyckats bygga runt anläggningen. När de nu flyttar finns möjligheterna till att utveckla en blandad stadsmiljö.
Hon har aldrig hört om något löfte från deras enhet som Roland Agius beskriver, om att kvarnen skulle finnas i tiotals år framöver– då det inte är upp till kommunen att avgöra det.
– Det låter väldigt märkligt, i min värld lovar man aldrig något sådant, det har vi inte möjlighet till. Lantmännen är en kommersiell verksamhet och de tar sina egna beslut.
Roland Agius tycker att det är viktigt att industrier finns kvar i stadsbilden, men att det inte går att ha bostäder i anslutning. Han säger melankoliskt:
– I Uppsala har den mättat magar i snart tusen år, men det är stopp med det nu.