Den skärpta konflikten i Syrien och fortsatta oroligheter i Afghanistan och Somalia gör att det väntas en rejäl ökning av antalet asylsökande till Sverige nästa år.
– Senast vi tog emot så här många flyktingar var under kriget i Bosnien, säger Anders Forslund som arbetar med integrationsfrågor på länsstyrelsen i Uppsala.
Hans jobb är att å statens vägar förhandla med länets kommuner om hur många flyktingar de ska ta emot. Staten har ett önskemål om att Uppsala län ska fördubbla sitt flyktingmottagande nästa år, från 560 till 1183 personer.
Men frågan är hur det ska gå till. Redan i år har nämligen kommunerna svårt att leva upp till de överenskommelser om mottagande som man har ingått med länsstyrelsen. Hittills har länet som helhet klarat av att ta emot ungefär hälften av de flyktingar som man kommit överens om.
På Arbetsförmedlingens Uppsalakontor, som ska ordna med det som behövs för att nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden, är man beredd på nästa års ökade mottagande. Fyra handläggare som jobbar med nyanlända ska bli åtta. Samtidigt har man fått i uppdrag från regeringen att korta den tid det i genomsnitt tar för en nyanländ att få jobb från dagens sju år till två.
– Det är tufft, men vi försöker att snabba på processen genom att man ska kunna göra flera saker parallellt, både läsa svenska för invandrare, gå en arbetsmarknadsutbildning och läsa yrkessvenska, säger Niclas Josephson som är arbetsförmedlingschef.
Både han och Anders Forslund på länsstyrelsen är överens om att jobben finns för de som kommer hit. Uppsala har en av landets bästa arbetsmarknader. Ändå är flyktingmottagandet förhållandevis lågt.
– Det beror på att nästa alla kommuner i länet har bostadsbrist. Där har vi den verkliga utmaningen, säger Anders Forslund.
Förhandlingarna mellan länsstyrelsen och kommunerna pågår just nu och olika lösningar för att få fram bostäder har diskuterats. En skulle kunna vara att ställa upp tillfälliga bostadsmoduler.
– För integrationen är det inte bra att samla så många nyanlända på ett ställe. Men man skulle kunna låta ungdomar och studenter som redan bor ganska segregerat bosätta sig där, så att trycket på den ordinarie bostadsmarknaden lättar. Jag hoppas att politikerna i alla fall överväger en sådan lösning, säger Anders Forslund.
Men Ebba Busch (KD), som är kommunalråd med ansvar för flykting- och mottagandefrågor i Uppsala, är inte övertygad.
– Temporära bostäder tenderar ofta att bli permanenta och jag tycker att vi ska satsa på långsiktigt hållbara lösningar i stället. Men däremot behöver vi ha en beredskap för att snabbt kunna slänga upp modulbyggnader om det skulle visa sig bli ännu fler flyktingar än vi räknat med.
Samtidigt erkänner hon att Uppsala kommun inte kommer att kunna ta emot de 700 flyktingar som önskemålet är för nästa år.
– Utsikterna för det är små, det vill jag inte hymla med. Men vi har all annan nödvändig infrastruktur för att ta emot dem, som sfi-undervisning, arbetsmarknadsåtgärder, skola och en socialtjänst som står beredd om det behövs.
För att lösa boendefrågan pekar Ebba Busch i stället på andra åtgärder, som att till exempel bo i en grannkommun men jobba i Uppsala.
– Men den stora frågan vi arbetar med är att vi ansöker hos regeringen för att bli testkommun för förenklade byggnormer. Får vi igenom det kan det få effekt redan i slutet av nästa år.