Borttagen skatt kan stänga ute unga
Ingen förlorar rent penningmässigt på den slopade fastighetsskatten. Men om konsumtionen ökar och spär på inflationen så kan räntan stiga ytterligare och göra det dyrare för unga att köpa sitt första hus.
Fastighetsskatten har varit en tung utgift för många hushåll, särskilt i storstadsområden. När skatten nu tas bort och ersätts av en kommunal avgift räknar flera privatekonomer med att konsumtionen kommer att öka.
Men, det blir inte mer pengar på en gång. Det är först 2009 som fastighetsägare märker av ett ökat penningutrymme.
- Då befinner vi oss inte längre mitt i en konjunkturuppgång och tillväxten börjar att trappas av. Det talar för att förändringen kanske inte blir så stor som man tror, säger Ylva Yngveson, chef för institutet för privatekonomi på Swedbank.
En del ekonomer ser en risk för inlåsningseffekter på bostadsmarknaden när fastighetsskatten tas bort och finansieras med en höjd reavinstbeskattning. Men Ylva Yngveson tonar ned den risken.
- Rörligheten påverkas nog inte så mycket, det är mer behoven i livet som styr, säger hon.
Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar, håller med.
- Man byter ofta bostad av andra skäl. Det kan vara jobbigt att ta hand om en stor villa med trädgård eller så bor man för litet, säger hon.
- De som är på väg in i bostadsmarknaden blir i så fall förlorarna, säger Elisabeth Hedmark.
Ylva Yngveson tycker att fastighetsskatten har varit en svår skatt för många att klara av. Dessutom har den varit svår att förutsäga.
- Men det är bra att skatten finns kvar i form av en kommunal avgift, det finns ingen anledning att gå ned till noll, säger hon.
När fastighetsägare från och med nästa år ska betala full skatt på reavinsten (30 procent i stället för 20) är det rimligt att de också får göra avdrag för reparationer och underhåll, anser Ylva Yngveson.
-Man kan också fundera på om avgiften på 4 500 kronor per år ska följa inflationen så att inte värdet urholkas.
Så jobbar vi med nyheter