Den prognosen gör professor Thomas Jaenson vid Uppsala universitet och doktor Elisabet Lindgren vid Karolinska institutet i en ny studie.
– Med denna spridning kan vi också förvänta oss att fler människor blir fästingbitna och smittas av borreliabakterier som fästingarna sprider, säger Thomas Jaenson.
Under sin livstid genomgår fästingen fyra utvecklingsstadier: från ägg till larv till nymf till vuxen äggläggande hona, och i tre av dem måste den suga blod för att utvecklingskedjan inte ska brytas. Detta tar tid och för att fästingen ska klara av att fullborda sin livscykel får det inte heller vara för kallt.
Enligt forskarnas beräkningar klarar fästingar inte av att överleva och försöka sig i områden som är snötäckta mer än 150 dagar per år och har en medeltemperatur lägre än fem plusgrader under mer än 170 dagar.
– När medeltemperaturen är minst fem plusgrader under mer än 170 dagar per år finns däremot gynnsamma betingelser både för den sorts växtlighet som fästingar gillar och för rådjur och andra däggdjur som de brukar suga blod från, säger Thomas Jaenson.
En gammal ”folktro” är att fästingar gillar att sitta på alträd- och albuskar i väntan på att spana in och hoppa på ett lämpligt byte som passerar förbi.
– Att de svenska fästingarna, som saknar ögon, sitter och spanar efter ett byte att hoppa på är förstås en skröna. Däremot är det sant att de brukar finnas i litet fuktiga, ofta alrika områden, om än inte i rena allkärr, säger Thomas Jaenson.
Tills för bara ett par årtionden sedan ansågs det vara en etablerad sanning att Dalälven utgjorde en nordlig gräns för fästingarnas utbredning. Sedan dess har fästingar påträffats längs hela den norrländska kusten och delar av det norrländska inlandet.
I både Finland, Norge och Sverige kommer denna spridning av fästingar norrut att fortsätta, enligt de beräkningar forskarna gjort utifrån SMHI:s klimatprognoser för de kommande decennierna.
Enligt dessa prognoser kommer allt större delar av dessa länder att uppfylla fästingarnas ”krav” på minst fem plusgrader under minst 170 dagar, lagom fuktighet och en lämplig flora och fauna.
– Enstaka år med tidiga kalla vintrar, som den här verkar bli, kan fästingarna drabbas av tillfälliga bakslag. Men på sikt kommer allt större områden att vara gynnsamma för dem och därmed deras utbredning att öka, säger Thomas Jaenson.
Enligt forskarnas beräkningar kommer i princip bara kalfjällsområdena i Sverige, Norge och Finland att vara helt fästingsäkra vid nästa sekelskifte.
– Å andra sidan kommer möjligen överlevnadsbetingelserna för fästingar i delar av Skåne och södra Sverige att försämras något jämfört med i dag till följd av att det där kommer att bli torrare, säger Thomas Jaenson.
Hela studien kan läsas i nätupplagan av facktidskriften Ticks and tick-borne diseases.
Borelia sprider sig norrut
Med utvecklingen mot ett varmare och fuktigare klimat kommer fästingar att spridas allt längre norrut. I slutet av detta århundrade kommer knappast någon del av Sverige, Norge eller Finland att vara garanterat fri från fästingar.
FAKTA
Årligen insjuknar tusentals människor i Sverige i infektioner orsakade av bakterier eller virus som de smittats med i samband med fästingbett.
I särklass vanligast är bakterieinfektionen borrelia som beräknas drabba cirka 10 000 personer varje år. Borrelia behandlas med antibiotika.
TBE-viruset, som orsakar hjärninflammation, är inte lika spritt bland fästingar som borreliabakterien. Årligen insjuknar cirka 200 svenskar i TBE. Infektionen kan inte behandlas med antibiotika, men det finns vaccin som förebygger den.
Fästingar kan också sprida den tyfusliknande bakterien Rickettsia helvetica och de bakterier som orsakar harpest och så kallad erlichios. Den sällsynta parasitsjukdomen babesios kan också spridas av fästingar.
Så jobbar vi med nyheter