Bönder ska utbildas om ekomat

Under 2007 ökade Ica sin försäljning av ekomat med 28 procent och Coop uppger att de bara under de fem första månaderna i år ökat försäljningen med 49 procent. Inget annat livsmedel har så stor andel ekologisk försäljning som mjölken och efterfrågan bara fortsätter att öka.
Varannan dag hämtar mjölkbilen från Arla ungefär 6 000 liter mjölk hos Mats Eriksson på Svista gård utanför Uppsala. Han tillhör den minoritet, åtta procent, bland Sveriges mjölkbönder som producerar ekologisk mjölk.

När vi kommer till gården innanför det röda staketet invid gamla E 4 pågår det en mycket saktmodig kotrafik mellan ladugården och betesängen lite längre ned i en dal. De brunmönstrade korna går mycket lugnt och flera tvekar i dörröppningen när regndroppar börjar falla. Kor gillar inte ytterligheter i vädret. De går heller inte gärna ut under 30-gradersvarma sommardagar.
Mats Eriksson har 130 kor och är ekologisk mjölkbonde på heltid.
- I Uppland är procentdelen större bland mjölkbönderna, jag tror att det är runt tio procent av oss som levererar ekomjölk. Anledningen är att här finns mer åkermark per djur. Tänk, på 1950-talet var ekomjölk den enda sorten som levererades, säger Mats Eriksson och ler.
Då använde sig bönderna nämligen inte av konstgödsel och bekämpningsmedel. Det gör heller inte Mats Eriksson. Hans kor får äta säd som producerats på gården och som de själva levererat gödsel till. Och så får de gå in eller ut i hagen för att beta när de vill under hela dygnet. De binds aldrig fast, inte ens när de mjölkas. Snart ska också två mjölkningsrobotar installeras. Då blir friheten större både för kor och människor. Korna kan välja själva när de ska bli mjölkade och ungefär fem timmar per arbetsdag frigörs för Mats Eriksson och hans anställda att göra andra saker på.

Gården arrenderar han av Ultuna. Det betyder bland annat att han får stå för alla nyinvesteringar själv. Mjölkrobotarna tror han kommer att kosta ungefär fyra miljoner kronor att installera, eftersom de också kräver en speciell byggnad. Två personer är heltidsanställda på gården, dessutom brukar han ha sommarjobbare och några extra på helgerna. Arbetsdagarna börjar klockan fem på morgonen med ungefär tre timmars mjölkning och de avslutas med en lika lång mjölkning som är klar vid 19-tiden på kvällen.
- Jag är mjölkbonde för att jag gillar djuren. Pappa drev gården före mig och för mig fanns det inget annat jag ville bli, säger Mats Eriksson.
Han menar också att det är mer lönsamt att leverera ekomjölk eftersom han får mer betalt för den, prisskillnaden är 1,20 kronor per kilo. Den enda nackdelen med den ekologiska hanteringen som han kommer på är att det blir lite mindre skördar av spannmål.

Sedan mejeriet i Uppsala lades ned i oktober 1997 transporteras numera Svistakornas nedkylda mjölk till Arlas anläggning i Karlhäll i Stockholm.
Där är det ganska troligt att den blir till blå eller grön drickmjölk, fil eller yoghurt. Däremot tillverkas inte den röda ekomjölken just nu - på grund av brist på ekoproducerad mjölk.
Men tillbaka till Svista. Att anlägga ett gårdsmejeri har Mats Eriksson inte ens funderat på, han ser förvånad ut inför frågan. Däremot är han lite engagerad i avelsfrågor.
- Det är viktigt att vi kan få fram djur som är friskare och fungerar bra. Den röda sorts ko jag har tycks inte bli sjukare trots att den producerar mer. Antibiotika använder vi oss väldigt lite av numera i Sverige och absolut inte förebyggande.
Svenska kor är faktiskt bland de friskaste i hela världen. Flera vetenskapliga undersökningar visar att just deras sommarbete utomhus är en bidragande orsak.
@3a Text ui:När det är dags för slakt av Mats Erikssons kor, det vill säga när de slutat att kalva och att ge mjölk, då går transporten till Swedish Meats anläggningar i Linköping eller Rättvik. Leverantören får dock samma kilopris oavsett till vilken anläggning transporten går. Swedish Meats ägs av 18 100 lantbrukare och köttet kan sedan återfinnas i livsmedelsaffärerna under märket Scan. Det enda man säkert vet om köttet i förpackningarna är att det är svenskt, dock inte från vilken gård det kommer.
LRF:s seminarieserie om ekologiskt jordbruk för bönderna i Mälardalsregionen startar 30 oktober i Kroby radiostation utanför Enköping.
- Med seminarierna vill vi visa på möjligheterna med ekojordbruk. Därefter kommer varje gård som så önskar att få individuell handledning. Olika gårdar har olika förutsättningar, säger Isabelle Moretti, samordnare på LRF.

Bönder ska utbildas om ekomat

Konsumenternas efterfrågan av ekolivsmedel har exploderat under de senaste åren. För att fler ekovaror ska nå butikshyllorna ska LRF, Lantbrukarnas riksförbund, nu lära landets bönder om ekologiskt jordbruk.