Bönder får bidrag för att låta marken ligga i träda
Bönderna i Uppsala län får ungefär 17 miljoner kronor i EU-stöd för att låta bli att odla marken att låta den ligga i träda. För nationalekonomin är detta bra men sensommarlandskapet vanpryds av tistelfält och åkrar med brun krusskräppa.
Den mark som lantbrukarna har lagt i träda blev högst aktuell tidigare i somras när torkan ledde till stor foderbrist. I stället för att tvingas tulla på det foder som ska sparas till vintern — eller i värsta fall tvingas till slakt i förtid — fick bönderna tillåtelse att använda den mark som låg i träda till foder åt djuren. Långt ifrån alla utnyttjade dock dispensen eftersom grödan på trädesåkrarna inte höll säörskilt hög kvalitet.
Nationalekonomiskt syfte
Men dispensen är temporär och lokal, inte generell. De län som inte drabbats av torka måste också i fortsättningen beakta de regler om träda som gäller. Nästa år gäller de återigen för hela landet under den så kallade trädesperioden 15 januari till 31 augusti.
Att lägga marken i träda är ett urgammalt sätt att låta jorden vila och återhämta sig, lika gammalt som jordbruket självt. Själva ordet härleds från det faktum att boskapen under trädan kunde beträda åkern och där beta av de växter som ändå växte.
I dag används den i något som närmast får ses som nationalekonomsikt syfte. Överproduktionen av jordbruksprodukter måste stävjas och ju mindre ytor som odlas desto mindre blir det av överskottet som måste säljas ut på världsmarknaden — med statligt stöd.
Marken får inte bearbetas
Träda innebär inte att jorden får ligga bar. Den ska ha kvar sin växtlighet så att jorden inte lakas ur på ämnen som kan bidra till skador på omgivningen. I sista hand handlar det om att också förhindra läckage av kväve och fosfor framför allt till Östersjön. Den så kallade fånggrödan, t ex klöver, timotej och andra sorters gräs ska fånga upp dessa ämnen. Marken får inte bearbetas och på sensommaren, när fåglar och smådjur inte längre tar skydd av vegetationen, besprutar många bönder den trädeslagda åkern med glyfosat, en substans som bryter ned växten.
Omgärdat av EU-regler
Det svenska jordbruket är fast omgärdat av EU-regler. Den tidigare rika floran av stödformer för lantbrukare reducerades något förra året då det så kallade gårdsstödet infördes. För att få ett sådant stöd är man (såvida man inte är så kallad Krav-bonde som har särskilda regler) tvungen att lägga ungefär sju procent av marken i träda. Den tillfälliga dispensen att använda det som växer på trädesåkrarna påverkar inte gårdsstödet. Uppsala län har ungefär 2 500 lantbruk. Långt ifrån alla försörjer sig på sitt lantbruk har har därför andra sysselsättningar. Under förra året utgick ett sammanlagt gårdsstöd till Uppsala läns bönder på 296 miljoner, varav cirka 17 miljoner gick som stöd för mark som ligger i träda, uppskattar handläggaren Tomas Eriksson vid Statens jordbruksverk.
Så jobbar vi med nyheter