Vid rättegången berättade en polis att han en kväll i januari mötte en man som uppgav att han fått i uppdrag att spränga en port i Uppsala, men ångrat sig. Polisen kunde senare lokalisera en adress där de aktuella sprängmedlen förvarades.
I bostaden fanns en laddning med nästan två kilo dynamit samt två sprängkapslar och en termosbomb. Dessutom hittades en pistol och två revolvrar med ammunition.
Bostadsinnehavaren, en man i 25-årsåldern, åtalades men nekade till brott. Enligt mannen måste föremålen ha placerats i hans lägenhet bara någon dag innan de hittades, av en okänd person som han lånat ut sin nyckel till. 25-åringen berättade också att han tidigare förvarat olika föremål och preparat i sin bostad åt en okänd person, mot ersättning i form av narkotika.
Tingsrätten tror inte på hans berättelse och slår fast att den har "klara drag av efterhandskonstruktion". Rätten konstaterar bland annat att mannens dna fanns både på sprängmedlen och vapnen.
Enligt domstolen fanns det risk för att bomberna oavsiktligt skulle detonera i lägenheten. Vidare måste mannen, enligt rätten, ha insett att föremålen skulle användas vid brott, även om det inte finns bevis för att han visste var eller när de skulle användas.
Han döms nu till sex och ett halvt års fängelse för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och grovt vapenbrott.