Bolandsskolan får allra minst anslag
Bolandsskolan är den gymnasieskola i Uppsala som får allra minst anslag till läromedel jämfört med rikssnittet. Dessutom drabbas man hårt av en mycket låg investeringsnivå i kommunen.- Vi tvingas utbilda morgondagens mekaniker på 20 år gamla maskiner, säger Stellan Karlsson, lärare på Bolandsskolans fordonsprogram.
Morgondagens mekaniker, Armen Eskandari och Pierre Ståhlberg som går på Bolandsskolans fordonsprogram, utbildas på 20 år gamla motorer. Det är för dyrt att investera i ny utrustning.
Foto: Staffan Claesson
— Jag har tvingats skära i anslagen samtidigt som kostnaderna ökar. Det gör att man bara kan köpa det absolut nödvändigaste. Böckerna är slitna, det blir färre studiebesök, vi har gamla och omoderna fordon, och så vidare. Vi närmar oss gränsen för att klara våra mål, säger han.
Inte bara skolböcker
Läromedel är inte bara skolböcker. Till byggprogrammen behövs trä och spik, till fordonsprogrammen behövs drivmedel och verktyg, med mera. Större utgifter, som ett fordon, betraktas dock som om en investering och inte som en läromedelskostnad. Även investeringsnivån i Uppsala kommun är låg.
— I år har vi fått 7 miljoner kronor av fullmäktige för investeringar inom kommunens gymnasieskolor. Av dessa går 50 procent till ny utrustning vid ny- eller ombyggnationer. Resten får vi använda till återanskaffning av försliten utrustning och det är extremt lite pengar, säger Ove Bergvall, gymnasiechef.
Bolandsskolan har program som kräver stora investeringar, framför allt fordonsprogrammet. Där får eleverna lära sig gammal teknik, eftersom man inte har råd att köpa in ny.
— Vi har 20 år gamla motorer som vi arbetar med. Jag tycker att nivån på det vi lär ut ligger för lågt nu, säger Stellan Karlsson, lärare på personbilsinriktningen.
Inga böcker - bara lösblad
Att man inte kan köpa in ny utrustning gör att man inte har några bilar som är miljöklassade.
— Vi kan alltså inte utbilda våra elever på fordon som uppfyller avgasnormerna, säger Stellan Karlsson
Men det är inte bara fordon och motorer det är brist på.
- Vi har inte en enda lärobok utan får bara lösblad. I manualerna är bladen urrivna och borta, och så behövs det mer verktyg, säger Christopher Rehnström, som går i tvåan på personbilsinriktningen.
På transportteknikinriktningen råder också skriande brist på moderna bilar.
Snittålder på 25 år
Lastbilarna har en snittålder på cirka 25 år och släpen har en snittålder på cirka 30 år.
— Vi har fått en ny lastbil nu, men egentligen skulle vi behöva tre, fyra stycken bilar och ett par moderna släp av den typ som åkerierna kör med på vägarna, säger Hans-Olof Thideman, lärare.
För att komma tillrätta med bristen på modern utrustning på tranportteknikinriktningen har man utrett om näringslivet skulle kunna involveras genom till exempel leasingavtal. Än har man dock inte hittat några framkomliga vägar.
— Det här har stötts och blötts och jag vet inte om det kommer att bli något, säger Hans-Olof Thideman.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!