Bolandsskolan anser sig sakna resurser
Ledningen för Bolandsskolan i Uppsala erkänner att de har slutat utreda och anmäla elever som skolkar för mycket. Skolan anser sig sakna resurser för att leva upp till CSN:s krav på underlag för att kunna dra in studiestödet.
— Vi jagar inte skolkande elever som förr när vi kunde hota dem med att dra in studiebidraget. Vi har inte resurser för att utreda på det sätt som CSN kräver. Jag tror inte att någon skola gör de utredningarna längre, säger Lars Andrén, biträdande rektor på Bolandsskolan.
Magnus Forss vid CSN är mycket kritisk mot Lars Andréns uttalande.
— Visst är det häpnadsväckande när någon säger rakt ut att man struntar i vad som står i lagen.
UNT: Kräver ni på CSN för mycket av skolorna?
— Det är ingen diskussion jag vill föra. Vi har de lagar och förordningar som finns. Vill man ha en förändring så får man ta den diskussionen med politikerna.
I statistiken till CSN ser det ut som att Bolandsskolan har ordning på sina elever, men enligt Lars Andrén finns det elever som har 150 frånvarotimmar vardera under det pågående läsåret som sammanlagt innehåller 700 timmar.
— Det är få elever som av ren illvilja skolkar. I stället handlar det om elever som mår dåligt, har depressioner eller andra psykiska besvär, säger han.
Ekebyskolan anmälde inte en enda elev till CSN under läsåret 03/04. Rektorn Inger Söderberg säger att ledningen numera anmäler elever som skolkar. Men för ett år sedan var missnöjet stort med CSN:s långa handläggningstider.
— Flera skolor klagade på handläggningstiden och gjorde vi en anmälan så dröjde det till sent in på terminen innan vi fick besked.
Åläggs betala tillbaka
I värsta fall har handläggningen på CSN tagit så pass lång tid att eleven hunnit ta studenten. Eleven åläggs då att betala tillbaka studiebidraget retroaktivt.
Magnus Forss vid CSN säger att en snabbare handläggning inte vore förenlig med god rättssäkerhet.
— Skolorna vill att eleven ska känna konsekvensen av sitt handlande direkt och vi kan förstå det. Men fördröjningen av beslutet beror på att vi måste få höra elevens version av frånvaroorsaken.
Under förra läsåret gjorde gymnasieskolorna i Uppsala kommun 104 anmälningar till CSN. Av dem lades 14 anmälningar ned, vilket innebar att eleverna som anmälts fick behålla sina studiebidrag.
Ofta kan det vara svårt för skolan, som sällan kräver läkarintyg från elever, att föra i bevis att till exempel en sjukfrånvaro har varit falsk.
Kan klara sig undan
Den som vill skolka kan klara sig undan med en sjukanmälan. Så var fallet på en gymnasieskola i Uppsala förra året när skolan anmälde en elev till CSN. Efter en granskning av underlaget bedömde CSN att eleven har fortsatt rätt till sitt studiebidrag.
— De ansåg att hon bara hade varit sjuk, men vi visste att hon hade jobbat extra i stället för att gå på lektionerna, berättar en rektor på skolan.
Att gymnasieskolor inte alltid anmäler elever som skolkar kan, enligt Ekebyskolans rektor, bero på att CSN:s regler är "diffusa".
— Skulle vi anmäla alla eleverna som varit frånvarande mer än 20 procent så skulle CSN vara helt nedlusade av anmälningar, säger Inger Söderberg.
Så jobbar vi med nyheter