Bolag för flyktingar granskas hårdare

Antalet platser vid boenden för ensamkommande har mer än halverats sedan 2016. Sedan årsskiftet görs en hårdare granskning av de företag som tar emot asylsökande.

Flera av Skatteverkets granskningar av bolag för ensamkommande har på senare tid blivit offentliga.

Flera av Skatteverkets granskningar av bolag för ensamkommande har på senare tid blivit offentliga.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2019-02-03 08:00

Många ensamkommande unga asylsökande placeras vid hvb, hem för vård eller boende. Marknaden för hvb-hem för ensamkommande var som störst hösten 2016 då det fanns cirka 26 000 boendeplatser.

I och med att färre ensamkommande släpps in i landet har antalet hvb-platser sjunkit till 12 000 och minskningen fortsätter.

Det innebär att marknaden för ensamkommandebolag krympt med åtskilliga miljarder kronor och flera av företagen har upphört.

Den första januari 2019 skärptes lagen så att Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, numera kan granska alla typer av tillståndspliktiga verksamheter utifrån bland annat ekonomisk skötsamhet. De som berörs är bland annat hvb-hem och företag som ger konsulentstöd till familjehem.

En nyhet i lagen är att det krävs tillräcklig ekonomisk stabilitet för att beviljas tillstånd av Ivo. Dessutom måste de ansvariga, till exempel ägare och ledning, skaffa sig insikt i vilka regler som gäller.

Företrädare som gjort sig skyldig till brott, har obetalda skatter eller bristande kvalitet i sin verksamhet löper en ökad risk att diskvalificeras. Kraven gäller såväl befintliga som nya verksamheter och den som inte följer kraven kan förlora tillståndet.

– Med de nya verktygen ökar våra möjligheter att stoppa oseriösa aktörer, kommenterar Anette Nilsson, enhetschef vid Ivo.

Johan Eikman, enhetschef vid socialförvaltningen i Uppsala kommun, säger att de företag som strömmade in på marknaden i samband med den stora flyktingvågen 2015-2016 till övervägande delen var seriösa.

– Det var tack vare hjälp från dem som vi klarade situationen, framhåller Johan Eikman.

Men det dök även upp mindre nogräknade aktörer. I december 2015 intervjuade UNT Jonas Junered som då arbetade vid Uppsalapolisen med att kartlägga grov organiserad brottslighet.

Han uppgav att flera av de kriminella personer som polisen prioriterade att följa hade startat bolag i eget namn eller via bulvaner för att ta emot ensamkommande.

”De personer vi pratar om har inte ägnat sig åt sociala frågor tidigare och saknar rätt utbildning. Det är mer sannolikt att de är ute efter att tjäna pengar”, sa Jonas Junered i UNT-artikeln.

2017 publicerade Konkurrensverket en rapport om hvb-boenden för ensamkommande:

"Den kraftiga ökningen av hvb har inte enbart varit positiv. En del oseriösa aktörer har trätt in på marknaden och det kan även ifrågasättas om kvalitetskraven varit tillräckligt högt ställda".

Enligt Johan Eikman samarbetade Uppsala kommun med bland annat Skatteverket för att sålla bort mindre seriösa företagare. Det fanns inget lagkrav om att företrädarna skulle kontrolleras i belastningsregistret men kommunen skrev in ett sådant villkor i avtalen.

– Vi har lärt oss mycket. Idag skulle vi satt in kontrollerna betydligt tidigare, säger Johan Eikman.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!