Nedstämdhet under vinterhalvåret kan bland annat kopplas till bristen på dagsljus, uppger Psykologiprofessorn Karin Brocki.
"Blue monday" myntades av psykologen Cliff Arnall 2005. Han utvecklade en matematisk formel som visade att den tredje måndagen i januari är årets deppigaste dag. Formeln har dock senare visat sig vara fejk och numera betraktas den som pseudovetenskap. Men begreppet lever kvar och andra vetenskapliga teorier kan förklara varför vissa känner sig nedstämda den här tiden på året, enligt Karin Brocki, professor vid Institutionen för psykologi och forskningscentret WOMHER, vid Uppsala universitet.
– Utgår man från nedstämdhet i bemärkelsen att man tillfälligt känner sig låg och orkeslös, snarare än depression som diagnos, kan det nog kopplas till att vi är trötta på mörkret och kanske upplever det som tungt att vänta på vårens ankomst med ljusare och varmare dagar, säger hon.
Skandinavien har få ljustimmar under vinterdagarna och enligt en teori gör bristen på ljus att den biologiska klockan kommer ur balans, vilket kan leda till att man drabbas av vintertrötthet, uppger hon. Detta fenomen tros bidra till den typ av återkommande depression som främst förekommer under höst och vinter, det kallas för årstidsbunden depression (seasonal affective disorder; SAD).
Utöver bristen på ljus kan nedstämdhet vid den här tiden på året också orsakas av att man nyligen firat högtider som jul och nyår för att sedan återgå till en normal vardag.
– Det blir en tydlig kontrast att gå från ledighet och festligheter till vardagsrutiner med mer mörker och grått väder.
Professorns tips för att ta sig igenom en tuff period är att tillåta sig själv att vara nedstämd ibland och man ska komma ihåg att det oftast går över av sig själv. Det är också viktigt att våga prata om hur man mår.
– Alla känner sig nedstämda i perioder och genom att prata mer öppet om det kan vi stötta varandra.
Hon berättar också om en psykologisk behandling för depression som kallas för beteendeaktivering.
– Det handlar om att inte ligga kvar i sängen fast det känns jobbigt, utan att kliva upp och fokusera på att göra sådant som man vet att man mår bra av och som ger livsenergi.
Depression är en folksjukdom som 20 procent av befolkningen drabbas av minst en gång i livet. På Uppsala universitet pågår just nu en tvärvetenskaplig satsning på att förstå orsakerna till den ökade psykiska ohälsan hos unga, med fokus på kvinnor, berättar Karin Brocki.
Tydliga tecken på nedstämdhet är brist på energi och motivation, ångest och humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, förändrad aptit och störd sömn.
– Om symtomen blir så allvarliga att det påverkar ens förmåga att hantera vardagen är det viktigt att söka hjälp, konstaterar Brocki.