Blivande doktor vill stärka kopplingen forskning

— Du måste skriva att jag blir hedersdoktor i egenskap av min roll som företagets representant. Det är egentligen mina medarbetare som belönas, tycker Lars Pettersson när vi träffas mitt emellan ett styrelsemöte om den kommande bolagsrapporten och förberedelser inför ett besök på Teknikcentrum i Stockholm.
Uppe på en kulle, med utsikt över stålstaden, ligger Sandviks huvudkontor. Det är en brun 1900-talsbyggnad i tegel. Till det yttre rätt oansenlig. Invändigt döljer sig mahognyfärgade möbler, rokokoinspererade soffor, kristallkronor och blankpolerade marmortrappor.

Starkt forskningssamarbete
Lars Pettersson är glad över utnämningen. Hans blygsamma tolkning är dock inget som fakulteten står bakom.
I deras motivering heter det i stället att han är högst delaktig i det starka forskningssamarbetet mellan Sandvik och universitetet.
Lars Pettersson slår sig ned vid kortänden av det spatiösa sammanträdesbordet, flankerad av respektingivande porträtt på sina företrädare. Bland annat grundaren Göran Fredrik Göransson som 1858 var först i världen med att framställa smidbart stål i industriell skala.
En av Göranssons idéer var att satsa på forskning och utveckling. Strategin lever i högsta grad kvar i dag.

Forskningsintensivt
Verkstadsjätten är ett av de mest forskningsintensiva företagen i Sverige. Varje år satsas fyra procent, eller två miljarder av omsättningen i forskning och utveckling. I dag finns cirka 4 300 patent inom koncernen. Försäljningen av de produkter som omfattas av patent motsvarar 80 procent av omsättningen. På Sandvik Coromant i Gimo tas exempelvis 2 000 helt nya och industriverktyg fram varje år.
Ett måste för ett företag vars existens bygger på att erbjuda industrin nya verktyg som ökar deras produktivitet och lönsamhet.
Cirka 90 procentav forskningen sker inom koncernen, resterande bedrivs på olika universitet runt om i världen. Ett par miljoner kommer den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet till del.

Viktigt samarbete
— Samarbetet mellan näringslivet och forskarvärlden är viktig på flera sätt. Det måste finnas en bra utbildning för våra behov. Då är forskningen en förutsättning. Sen är det också nödvändigt för Sandvik att vi kan lägga ut en del av uppdragen som vi själva inte klarar.
Det kan exempelvis handla om att Sandvik ber universitetet att studera ett specifikt område under en tidsbegränsad period som sedan redovisas i rapportform.
— Vi bedriver ingen välgörenhet, vi ser till att dra nytta av resultaten och använder studierna i vår produktutveckling. Samtidigt bidrar vi till att utbildningen blir bättre och mer intressant.

Uppdragsforskning
Lars Petterssons karriär inom Sandvik, bland annat som forskningschef, har också övertygat honom om att det är värdefullt att ha en uppdragsforskning. Vissa tycker att det behövs mer, andra färre. Lars Pettersson menar att det det är upp till varje institution att finna en bra balans.
— Det blir intressantare för studenterna om de vet att det finns en praktisk användning för deras upptäckter. I USA är man betydligt duktigare på att omsätta forskningsresultaten till nytta för näringslivet. Sverige behöver fler nya företag med högteknologisk profil.
Lars Pettersson påpekar också att man från den akademiska världen har en bra rekryteringsbas. Antalet disputerade forskare och civilingengörer från universitetet som anställts av Sandvik är betydande. Flera anställda med Uppsalabakgrund har också nått höga positioner inom företaget.

Guvande år i Uppsala
Han var själv elev på institutionen på 1970-talet. Här tog han sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Uppsalåren i det lilla rummet på Studenvägen beskriver han i nostalgiska ordalag som oerhört givande.
— Jag valde Uppsala för att jag tyckte att det utbildningsformatet med undervisning i mindre grupper passade mig bra. Och teknisk fysik var en bred utbildning, jag ville inte specialisera mig på en gång.
Lars Petterssson är född i Stockholm men uppvuxen i Gävle. Gävlemålet, kanske inte riktigt med samma kaliber som hos Tomas Di Leva, finns kvar och ger honom en jordnära framtoning som annars skyls av en företagsledares ständiga mantra att tid är pengar. Lars Pettersson är väluppfostrat otålig, går snabbt och effektivt vidare tills frågorna och intervjutiden är slut.

Trogen företaget
Ända sedan första jobbet på Sandvik, då var han själv forskare inom skärande bearbetning, har han varit företaget trogen. I treårsintervaller har han klättrat uppåt i karriärstegen tills det inte går att nå längre.
År 2002 blev han högste chef för ett av Sveriges största och mest framgångsrika företag, en global koncernjätte med 39 000 anställda i 130 länder.
Fast lite av en doldis är han ändå och tycks leva efter devisen att arbete befrämjar hälsa och välstånd.
— För mig är kärnverksamheten viktigast. Jag har inget egenintresse av att synas utåt. Men jag är inte heller linsskygg.
Han ser frågande ut när han ska svara på hur mycket han jobbar. Han vet inte, mer än 40 timmar i veckan i alla fall.
— Räknas det som arbete om jag kopplar upp mig och läser mejl hemma? Eller om jag läser en intressant rapport? Jag tycker inte det. Jag gör ju det jag som är roligt, därför flyter arbete och fritid ihop utan att det gör mig något.

FAKTA

Lars Pettersson
Ålder: 51 år
Bor: I Sandviken, sex minuters cykelväg från kontoret ("Fast jag åker bil, eftersom jag behöver den i tjänsten, annars skulle jag gärna cykla").
Familj: Fru Anita, IT-lärare, två vuxna barn, 19 och 22 år.
Aktuell: Vd och koncernchef för Sandvik AB, promoveras på fredag till hedersdoktor vid Uppsala universitets fakultet för naturvetenskap och teknik.
Intressen: Fotografering, djur, natur, matlagning (italiensk), läsa, motion.
Tjänar: 5 miljoner kronor/år i fast lön, ytterligare max 4 miljoner i rörlig lön (bonus).

Blivande doktor vill stärka kopplingen forskning - industri

Sverige håller sig väl framme i forskningssammanhang. Men vi är inte lika duktiga på att omsätta forskningen i tillväxtskapande investeringar. Det anser Sandviks vd och koncernchef Lars Pettersson som på fredag beger sig till Uppsala för att hederspromoveras och sätta på sig doktorshatten.