Många har gjort högskoleprovet och trött konstaterat efteråt: Vilken pärs! Högskoleprovets åtta timmar kräver din fulla koncentration och ett intensivt gnuggande av geniknölarna där du sitter omgiven av hundratals andra hoppfulla. För ett lyckat provresultat kan öppna tidigare stängda dörrar till drömutbildningen.
Provet dök upp för första gången 1977 som antagningsurval för sökande som saknade gymnasieexamen men hade tillräcklig ålder och arbetslivserfarenhet för att vara behöriga till högre studier.
I dag är provet öppet för vem som helst. De flesta skriver det i hopp om att öka chansen att komma in på en utbildning med höga antagningskrav. Varje år kommer 30 000 personer in på en utbildning tack vare sitt provresultat.
Varje år ordnas två provtillfällen, ett på våren och ett på hösten. Högskoleprovet är indelat i fem provpass som är 55 minuter långa. Hösten 2011 gjordes provet om så att den matematiska delen utökades samtidigt som provdeltagarna fick färre knepiga svenska ord att tampas med.
2,0 är toppresultatet, det genomsnittliga resultatet ligger på 0,9 och misslyckas man totalt får man 0,0. Provresultatet är giltigt i fem år. Många skriver om provet flera gånger och förbättrar ofta resultatet efter några försök. För högskoleprovet lyder under samma regel som det mesta – övning ger färdighet.
Förutom flitig träning gäller det att ha en bra taktik. Enligt Högskoleverket är den smartaste att läsa instruktionerna noga och markera svaren tydligt i svarshäftet. Bli inte stressad om du inte kan en fråga, fastna inte utan gå hellre tillbaka till frågan senare. Har du fortfarande ingen aning om svaret? Chansa! Du kan nämligen inte få några minuspoäng om du svarar fel.
Förresten, en kanapé är en smördegsbakelse, en smörgås eller en vilsoffa och 50 promille av en femtiondels miljon är 1 000.