Bedrägeriet mot "Arne" började med att han fick ett fejkat SMS där gärningsmännen påstod att ett nytt BankID hade skapats för honom.
I fjol berättade UNT om en Uppsalabo vi kan kalla Arne som kontaktades av telefonbedragare. Genom bland annat avancerat trix med fejkade BankID förleddes Arne tro att han kommunicerade med bankpersonal. Det slutade med att bedragarna lyckades ta sig in på hans konton.
Till saken hör att Arne var kassör i en ideell förening i Uppsala och ett av de konton som plundrades tillhörde föreningen. Kontot stod i föreningens namn men som kassör hade Arne fått inloggningsuppgifterna. Sedan bedragarna lurat sig in på föreningskontot försvann cirka 80 000 kronor.
Idag, snart ett år efter plundringen, vill Arne varna alla som är kassörer eller av andra orsaker ansvarar för bankkonton inom föreningslivet. Frågan kan tyckas marginell men enligt SCB finns i Sverige cirka 100 000 ideella föreningar och liknande organisationer som hanterar pengar.
– Kassörerna riskerar att själva få stå för förlusten om de drabbas av telefonbedragare, framhåller Arne.
Den som ansvar för bankkontot i till exempel en bostadsrättsförening kan råka illa ut vid ett telefonbedrägeri.
Förutom ideella föreningar som exempelvis idrottsföreningar kan det handla om bostadsrättsföreningar, kooperativ och liknande.
I fjol ändrades rättspraxis så att den som råkat ut för telefonbedrägeri, så kallad vishing, har större möjligheter att återfå sina pengar från bankerna. Men det gäller inte den som sköter kontot i en förening, vilket Arne bittert fått erfara. Hans förening hade konto hos Nordea som vägrade att ersätta honom för förlusten av de 80 000 kronorna.
Han gick då vidare till ARN, Allmänna reklamationsnämnden, som avgör om banker ska betala tillbaka pengar till människor som utsatts för vishing. Men det blev nej även där, eftersom ARN endast prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare, i det här fallet banken. I och med att kontot tillhörde en ideell förening och inte en konsument blev det nobben.
Allmänna reklamationsnämnden fastställde att "Arne" inte hade rätt till skadestånd sedan han blivit lurad i sin roll som kassör i en ideell förening i Uppsala.
Arne bad sin förening att stryka skulden på 80 000 kronor men fick svaret att han måste betala tillbaka det som saknades.
– Det gick jag med på, det var ju jag som hade gjort fel.
Han uppmanar den som är kassör i en förening att tänka sig för.
– Om jag jobbat på ett företag och blivit lurad kanske en försäkring hade täckt skadan. Men som kassör i en förening är man helt oskyddad, ingen försäkring gäller. Många kassörer är dessutom äldre och kan råka ut för samma sak som jag, säger Arne som är runt 70 år.
Hur tycker du att föreningskassörer ska skyddas?
– De borde betraktas som konsumenter så att de kan få hjälp av ARN, svarar Arne som även påpekar att ekonomin i en ideell förening kan läggas ut på en revisionsbyrå.
Det har blivit vanligare att bedragarna kontaktar småföretag och föreningar. Brottsvinsten brukar då bli högre än när privatpersoner drabbas. Det uppger
Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum.
Enligt Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum har det blivit vanligare att vishingbedragare kontaktar småföretag och föreningar.
– Brottsvinsten brukar då bli högre än när privatpersoner drabbas, uppger hon.
Den som råkat ut för vishing har små möjligheter att få täckning för sina förluster om ARN säger nej, vilket alltså är fallet med föreningskassörerna. Det konstaterar Fredrik Nordqvist vid Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Många gånger har föreningen större kassa än personen tillika föreningskassören som utsätts för bedrägeriet. Det säger Fredrik Nordqvist Konsumenternas bank- och finansbyrå
– Man kan driva ett civilmål vid tingsrätten men det kan innebära ekonomiska risker om man förlorar, säger han.
Enligt Fredrik Nordqvist kan kassörer bli dubbelt utsatta vid vishing.
– De kan förlora sina pengar om bedragarna kommer åt deras privata konton. Drabbar det även föreningens konto uppstår ytterligare bekymmer.