MikroblÄsorna kan slÀppa ut sitt material i andra celler och pÄverka hur de fungerar.
Det visar forskare vid UmeÄ och Uppsala universitet i en studie, som publiceras i den vÀlrenommerade vetenskapstidskriften PLoS ONE.
â Förmodligen har vi upptĂ€ckt en ny mekanism för hur celler kommunicerar med varandra. Det hĂ€r kan öppna ett helt nytt fĂ€lt nĂ€r det gĂ€ller orsakerna till hjĂ€rtsjukdomar och deras behandling, sĂ€ger Anders Waldenström, professor i kardiologi vid UmeĂ„ universitet.
En av forskarna bakom studien Àr Gunnar Ronquist, professor emeritus i medicinsk kemi vid Uppsala universitet, som var först i vÀrlden att visa att prostataceller slÀpper ut pyttesmÄ blÄsor omgivna av en tunn hinna, sÄ kallade prostasomer.
Drygt 30 Är senare visar han nu tillsammans med hjÀrtlÀkare vid UmeÄ universitet att Àven hjÀrtmuskelceller slÀpper ut liknande mikroblÄsor, bara nÄgon tiotusentals millimeter i diameter. UtifrÄn det grekiska ordet för hjÀrta, kardia, har forskarna döpt dem till kardiosomer.
Kardiosomerna har renats fram frĂ„n odlade hjĂ€rtmuskelceller och med avancerad teknik visar forskarna att dessa mikroblĂ„sor innehĂ„ller sĂ„vĂ€l proteiner som fragment av dna och âsystermolekylenâ rna.
â VĂ„ra experiment visar tydligt att detta genetiska material finns paketerat inuti kardiosomerna. Till skillnad frĂ„n vad en del kritiker hĂ€vdat rör det sig alltsĂ„ inte om dna och rna som lĂ€ckt ut ur celler och fastnat pĂ„ utsidan av kardisomerna, sĂ€ger Anders Waldenström.
Enligt dagens lÀroböcker Àr det enbart med hjÀlp av proteiner, i form av olika hormoner och signalsubstanser, som celler kommunicerar med varandra. Men enligt forskarna bakom den nya studien kommer lÀroböckerna förmodligen snart att fÄ skrivas om.
â Vi visar i vĂ„ra experiment ocksĂ„ att kardiosomerna kan överföra sitt innehĂ„ll till bindvĂ€vsceller och pĂ„verka hur en mĂ€ngd olika gener i dessa celler slĂ„s pĂ„ och av, sĂ€ger Anders Waldenström.
Han beskriver kardiosomerna som ett slags kuvert för att pÄ ett tryggt och sÀkert sÀtt föra över information frÄn hjÀrtmuskelceller till andra celler.
â Fritt dna och rna i blodbanan bryts snabbt ner av enzymer, men inuti kardiosomerna Ă€r det genetiska materialet skyddat frĂ„n angrepp. Samtidigt fungerar utsidan av kardiosomerna som en adresslapp för vilka celler de ska levereras till, sĂ€ger Anders Waldenström.
I pÄgÄende experiment undersöker forskarna kardiosomer frÄn möss med en Àrftlig hjÀrtmuskelsjukdom, men de ska nu gÄ vidare och bland annat utveckla metoder att mÀta kardiosomer i blodprov frÄn mÀnniskor.
â Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att andra forskargrupper Ă„terupprepar vĂ„ra experiment och fĂ„r samma resultat som vi har fĂ„tt. Det hĂ€r Ă€r början pĂ„ ett forskningsomrĂ„de som kan bli hur stort som helst. Vi har bara börjat glĂ€nta pĂ„ dörren till kardiosomernas betydelse för hĂ€lsa och sjukdom, sĂ€ger Anders Waldenström.