Det framgår av en forskningsstudie vid Sveriges lantbruksuniversitet, som bygger på anteckningar om tidiga vårtecken som framlidne lantbrukaren Gunnar Johansson i Tärnsjö gjorde på sin gård under hela 73 år.
– Vi vet att många gör och har gjort den här typen av observationer under många år, men vi betraktar Gunnars prestation som inofficiellt världsrekord, säger Kjell Bolmgren vid enheten för skoglig fältforskning, SLU, som lett studien.
Gunnar Johanssons anteckningar visar att de tidiga vårtecknen på gården i Tärnsjö numera kommer nästan två veckor tidigare än de gjorde vid mitten av 1900-talet och att perioden för lövsprickning börjar nästan en vecka tidigare.
Forskarna tror att klimatförändringen ligger bakom förskjutningarna, men påpekar samtidigt att Gunnar Johanssons observationer också visar att det skett stora svängningar under 1900-taletr.
1930- och 1940-talet var en varm period då växterna flera gånger var lika tidiga som under de senaste årtiondena. Under de betydligt kallare 1950- och 1960-talen däremot hände det ibland att vårtecknen kom en månad senare än de brukar göra i dag.
– Det blir väldigt tydligt hur mycket det kan variera mellan år när man studerar en sådan observationsserie som Gunnars. Vi måste därför ha ganska mycket observationer innan vi kan dra slutsatser om långsiktiga trender, säger Kjell Bolmgren.
SLU-forskarna välkomnar observationer liknande Gunnar Johanssons. Sedan 2008 har ett nationellt närverk byggts upp som samlar in observationer av vårtecken, när olika bär mognar, höstlöv och liknande via hemsida www.blommar.nu. Hittills i år har 7 000 observationer rapporterats.