Till UNT har Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tidigare sagt att han haft kännedom om den studie av ett antikroppstest som nu utreds av åklagare, men att han inte varit involverad.
Björn Olsen är redaktör för den tidskrift som publicerade artikeln i april 2020 och UNT har tidigare avslöjat dokument som på olika sätt kopplar honom till studien både före och efter publicering.
Nu kan UNT visa att Björn Olsen var den som först hade kontakt Mouna Esmaeilzadeh, profil i TV4 som Doktor Mouna. Hon erbjöd då ett samarbete runt en vetenskaplig utvärdering av kinesiska tester hon hade tillgång till genom bolaget Noviral. Hon var ordförande i bolagets medicinska råd och det var hon och hennes bror, en känd entreprenör, som låg bakom initiativet.
I mejl erbjuder hon Björn Olsen plats i det medicinska rådet, vilket dock inte blir fallet.
Björn Olsen svarar henne att han fått klart med kollegor som ska ta emot testerna, och att ju fler tester de kan få desto bättre är det.
UNT: Är du inte inblandad i den här studien då?
– Nej, det var jag inte. Efter samtalet med Mouna hänvisade jag henne till Erik Salaneck. Själv tog jag ett steg tillbaka. Jag hade annat att tänka på. "Ju fler desto bättre" syftar på antal tester som vi kunde få tillgång till. Det var i ett läge där tester kunde avgöra vem som varit smittad och som i förlängningen kunde rädda liv.
Finns det någon konflikt mellan din roll som huvudredaktör för tidskriften som publicerar studien och ditt engagemang i studiens start?
– Jag var initialt med att anskaffa testerna, men jag var inte involverad i studien. Det är dessutom granskarna som avgör om artikeln är värd att publicera. Och det var den.
Vilken överenskommelse gjorde du och Mouna Esmaeilzadeh, och vem bestämde att ni skulle samarbeta med henne?
– Vet ej, det var Erik Salaneck som höll i kontakterna med henne.
Erik Salaneck, docent och infektionsläkare, förnekar att han på något sätt skulle haft ansvar för en överenskommelse med Mouna Esmaeilzadeh.
– Jag var kurir, det var min roll. Jag fick med mig testkit hem i en taxi från Stockholm till Akademiska sjukhuset. Inget sades om att det skulle användas i någon forskningsstudie. Någon från Åke Lundkvists laboratorium hämtade sedan testkit, men vi fick ett antal kvar på sjukhuset. Hur överenskommelsen mellan Björn Olsen, Åke Lundkvist och Mouna Esmaeilzadeh såg ut vet jag inget om, säger Erik Salaneck.
Han framhåller dock att han inte har bilden att Björn Olsen var involverad i arbetet med själva studien. Angående Mouna Esmaeilzadehs roll är Erik Salanecks bild att hennes uppsåt var gott och handlade om att erbjuda ett viktigt test.
– Hon är en av dem jag lider med i den här historien Vi var alla blåögda. Hon var mån om att allt skulle vara rätt och riktigt, för hon är en medial profil och hade mycket att förlora annars. Vi ställde frågor om etiktillstånd och fick beskedet att allt var i sin ordning, säger Erik Salaneck.
De granskare som Björn Olsen hänvisar till i sitt svar ovan är de som ska ha bedömt artikeln vetenskapligt innan publicering. Det tar vanligtvis flera veckor. Nu tog det en dag.
Professorn och etikexperten Martin Björck har i UNT uppmanat Björn Olsen att lägga korten på bordet runt granskningen.
– Vissa tidskrifter har börjat ange vilka som är granskare, men vi gör det inte. Att artikeln accepteras på ett dygn är ovanligt men det händer. Det låg i pandemins riktning att tillförlitliga snabbtester måste bli tillgängliga, säger Björn Olsen.
Hade granskarna några synpunkter och genomfördes det några ändringar?
– Det kommer jag inte ihåg på rak arm. Men det var uppenbart inte något omfattande.
I artikeln uppges att ingen författare har någon intressekonflikt att redovisa, trots att Mouna Esmaeilzadeh är kopplad till bolaget som tar in testerna. Att hon var ordförande i bolagets medicinska råd framgår tydligt av mejlet till Björn Olsen.
Borde inte hennes koppling framgå i artikeln?
– Varken jag eller granskarna var medvetna om detta. Om hon var ordförande eller inte lade jag inte på minnet och det var inte väsentligt i vår strävan att få tillgång till tester, säger Björn Olsen.
Åke Lundkvist har tidigare hänvisat till sin advokat som meddelat att inga uttalanden görs under åklagares utredning.