Isabella Lövin hade tvÄ stopp i stan under sitt besök, först för ett samtal med Àrkebiskopen Antje Jackelén och senare en förelÀsning hos utrikespolitiska föreningen. UNT mötte ministern i biskopsgÄrdens bibliotek innan förelÀsningen.
Vad pratade du och Àrkebiskopen om?
ââVi hade mĂ„nga gemensamma frĂ„gor att diskutera, bland annat toppmötet i Paris, klimatfinansiering och flyktingsituationen. Kyrkan Ă€r en vĂ€ldigt stor och aktiv partner i utvecklingslĂ€nder och de jobbar med mĂ„nga svĂ„ra frĂ„gor, som sexuell och reproduktiv hĂ€lsa och rĂ€ttigheter, sĂ€ger Isabella Lövin.
Hur tar du tillvara pÄ ditt miljöengagemang i rollen som bistÄndsminister?
â Genom att lĂ„ta hela utvecklingssamarbetet genomsyras av ett hĂ„llbarhetstĂ€nkande och ett positivt miljöarbete. Det finns mycket stora möjligheter att integrera miljötĂ€nkandet i Sveriges bistĂ„ndsarbete och det gör vi nu. Vi satsar pĂ„ förnybar energi dĂ„ det finns ett enormt behov av elektricitet i vĂ€rlden. 1,3 miljarder mĂ€nniskor lever utan el. Med förnybar el slipper man göra misstagen som resten av vĂ€rlden gjort med fossila brĂ€nslen. Nu kan vi gĂ„ direkt pĂ„ sol-, vind- och vattenenergi.
Vad blir viktigast för dig som bistÄndsminister under klimatmötet?
ââ Jag kommer vara pĂ„ konferensen för att bygga broar och se till att vi faktiskt fĂ„r till ett bra avtal. Den rika delen av vĂ€rlden har en skuld till de fattiga lĂ€nderna. Det Ă€r vi som har slĂ€ppt ut majoriteten av koldioxidutslĂ€ppen som gjort att vi Ă€r i den hĂ€r situationen. Men det Ă€r fattiga lĂ€nder som drabbas av de vĂ€rsta konsekvenserna av klimatförĂ€ndringarna. DĂ€rför Ă€r det viktigt att vi lever upp till de Ă„taganden som man gjort och faktiskt ge pengar till anpassning och omstĂ€llning för fattiga lĂ€nder.
PÄverkar det Sveriges trovÀrdighet att man tar mer pengar frÄn bistÄndsbudgeten och lÀgger det pÄ flyktingmottagning?
â Att ta delar av bistĂ„ndsbudgeten till flyktingmottagande Ă€r en modell som Sverige tillĂ€mpat sedan 90-talet. Det Ă€r ingenting nytt som uppstĂ„tt och det Ă€r enligt regelverket att man gör sĂ„. Redan i morgon kommer jag ha ett svar pĂ„ frĂ„gan om hur mycket av bistĂ„ndsbudgeten vi kommer att ta, och det kommer inte bli sĂ„ dramatiskt som vi hade fruktat att det kunnat bli. Vi mĂ„ste kunna ta ansvar för att bĂ„de ta emot flyktingar men ocksĂ„ fortsĂ€tta vĂ„rt bistĂ„ndsarbete.
Ăr det rimligt att bistĂ„ndspengar som lĂ€ggs pĂ„ flyktingar skapar arbeten i Sverige?
ââI det korta perspektivet stannar pengarna i Sverige, men sen finns det en positiv effekt pĂ„ migration i ursprungslandet som Ă€r vĂ€ldokumenterad. Jag var nyligen i Somalia, och i Sverige har vi en stor somalisk diaspora som nu Ă„tervĂ€nder till hemlandet. NĂ€r man kommer dit till deras regeringsbyggander sĂ„ Ă€r det svensk-somalier överallt som Ă€r rĂ„dgivare och som jobbar för att bygga upp landet igen. Det Ă€r en investering i utveckling att hjĂ€lpa mĂ€nniskor som Ă€r pĂ„ flykt undan krig och förföljelser. En dag kan dem Ă„tervĂ€nda och bygga upp landet igen.
Av de pÄ flykt i dag Àr mÄnga det frÄn krig och katastrofer, men ocksÄ klimatförÀndringar. Kan alla fÄ sin asylrÀtt prövad i Sverige?
â Miljöflykting finns inte enligt GenĂšvekonventionen, men det diskuteras om vilken rĂ€ttslig grund klimatflyktingar ska ha. Jag Ă€r öppen för att diskutera det, men det Ă€r en svĂ„r diskussion. Varje land har naturligtvis ansvar för sina medborgare. Men vad Ă€r en klimatflykting och vad Ă€r mĂ€nniskor som drabbats av en reguljĂ€r naturkatastrof? Jag föredrar att se pĂ„ vad man kan göra i dag för att hindra de vĂ€rsta effekterna av klimatförĂ€ndringarna.