Bioteknik är hett igen
Bioteknik är åter hett. Men det är en turbulent bransch där mycket kan hända och där arbetskraftsutbudet är större än efterfrågan. Det finns inte jobb för alla. Men gärna åt mig, säger Pernilla Fagergren, som disputerat i neurovetenskap och har en post doc på Karolinska institutet i Stockholm.
Inom biosektorn föds visserligen många nya företag och rapporter pekar på att arbetsmarknadsläget ljusnat. Men samtidigt är det en ryckig bransch där en del företag går i konkurs eller skär ned. Bolag återuppstår och jobbrotationen är hög. Bland de större bolagen sker massiva omorganisationer och ägarförändringar där jobb flyttar utomlands.
Mitt i allt detta står högutbildade människor på jakt efter en anställning.
I veckan anordnade Uppsala Bio och Naturvetarförbundet inspirations- och karriärdagar tillsammans med Uppsalaföretagen Orexo och Q-med . Målgruppen studenter, arbetslösa och yrkesverksamma somsöker nya jobb träffades för andra året i rad för att sporra varandra och bygga nätverk.
Vanligt nålsöga
Nålsögat som alla måste igenom för att få jobb känns igen: Ung och hungrig, flyttbenägen, till brädden fylld med färska kunskaper och kompetens, helst med tio års arbetslivserfarenhet från fler a arbetsgivare och små löneanspråk.
— Den ekvationen går ju inte ihop. Men jag ser positivt på framtiden, bara jag får in en fot någonstans kommer det att rulla på, säger Pernilla Fagergren, som fick en egen karriärcoach att bolla idéer med, Elisabet Engdahl-Linder från Naturvetareförbundet.
Pernilla Fagergrens har fokuserat på drogberoende i sin forskning och i sin doktorsavhandling. Hon har kunskap i försöksdjurshantering, labanalyser, statistik och därtill internationell erfarenhet.
— Men post doc-perioden, där jag också åker fram och tillbaka mellan Karolinska och ett universitetslabb i New York, har en begränsning. Jag vill se vilka alternativa vägar jag har utanför den akademiska världen, där det är svårt att få forskningsanslag.
Betalar nu
Att hon redan från studietidens början inte tänkt karriärplanering får hon "betala för" nu, menar hon.
— Så tänkte jag inte men det är uppenbart att man måste göra det.
Ödet eller slumpen ska man inte hoppas för mycket på, intygar Elisabet Engdahl-Linder och menar att utbildningarna inom bioteknik är felkonstruerade.
— Vi får ofta höra av arbetsgivare att nybakade studenter har haft för lite att göra med arbetslivet under sin utbildning. Det behövs mer av skräddarsydda kontakter med arbetslivet.
Pernilla Fagergren håller med.
— Vi borde slussas in tidigare i företag och göra mer praktik, förlägga examensjobben där och växla med studier.
Under karriärdagarna presenterades också ett nytt matchningsprogram för företag och akademiker, där företagen kan signalera vilka kompetenser man kan tänka sig att anställa.
Vinnova hoppas också att med stöd från Länsarbetsnämnden öppna dörrarna till flera företag via projektplatser. Projektet ska vara igång efter sommaren.
Så jobbar vi med nyheter