Che-Yuan Liang är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Det är inte svårt att få en lägenhet i Uppsala i dag. Ungefär 1 500 lägenheter förmedlades av Bostadsförmedlingen till sökande med mindre än ett år i bostadskön under drygt ett och ett halvt år enligt den statistik som UNT gått igenom. Men då får man vara beredd att betala en hög hyra, eller ta en lägenhet i ett mindre efterfrågat område som till exempel Bandstolsvägen.
Den som har möjlighet att betala kontantinsatsen som krävs för att köpa en bostadsrätt får mer för pengarna om man jämför den totala månadskostnaden. Lite tillspetsat kan man formulera det som att talesättet "det är dyrt att vara fattig" i synnerhet gäller på bostadsmarknaden i Uppsala.
– Den spaningen stämmer. För den som inte har tillräckligt många ködagar hos Bostadsförmedlingen är det betydligt fördelaktigare att köpa en lägenhet. Men det gäller när man tittar på nyproduktion. För den som stått länge i kön och får en lägenhet i det äldre beståndet kan det vara billigare med hyresrätt, säger Che-Yuan Liang, lektor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
I praktiken handlar det om att man med en kötid på 8–10 år kan få en tvåa eller trea på 60 kvadrat för strax över 6 500 i månaden i Eriksberg eller Sala backe.
Generellt är det inte dyrare att bo i hyresrätt än i bostadsrätt enligt Che-Yuan Liang. Systemet med hyresförhandlingar har hållit hyresnivån låg. Men de som saknar ködagar hos Bostadsförmedlingen är hänvisade till dyrare nyproducerade lägenheter.
Han säger att det är flera politiska beslut som gynnat den som har ett ägt boende: Ränteavdrag och borttagen fastighetsskatt är några.
– Unga som köpte tidigt under 2000-talet har också kunnat göra en bostadskarriär och byta upp sig, säger han.
För att kunna köpa en bostadsrätt bygger det dock på att man har möjlighet att få ett lån och att man kan betala en kontantinsats på mellan 100 000 och 300 000 kronor för en etta eller tvåa i Uppsala. För många unga innebär det i praktiken att det bara är möjligt att köpa en lägenhet om man har föräldrar som kan hjälpa till, ofta genom att föräldrarna har låneutrymme kvar i sin bostad.
Enligt forskningen har det också blivit ett starkare samband mellan föräldrarnas boendeform och deras vuxna barns boende över tid. Det vill säga, bor föräldrarna i ett ägt boende, villa eller bostadsrätt, bor ofta barnen också i ett ägt boende efter att de flyttat hemifrån. Men om det beror på att föräldrarna kan låna på sin bostad eller om de allmänt har det bättre ställt har forskningen inget svar på.
Elin Blume, strategisk planerare på Uppsala kommun, säger att man kan se att trösklarna för att ta sig in som ny på bostadsrättsmarknaden har blivit högre. Har man väl lyckats köpa sin bostad är amorteringarna dessutom något man på sikt betalar till sig själv, och något som underlättar att få en större kontantinsats till nästa boende när det är dags att flytta.
– Med krav på ökad kontantinsats och amorteringskrav har man försvårat för många att komma in på den ägda bostadsmarknaden. Har man inte kapital är man hänvisad till hyresrätt som kanske blir dyrare på sikt, säger hon.
Det finns också en hel del unga vuxna som bor kvar hemma hos sina föräldrar. Enligt SCB:s siffror är det ungefär 20 procent av Uppsalaborna i åldern 21-24 år som är folkbokförda hemma hos en förälder.
Ett annat sätt att mäta är Boverkets data om hur stor andel av hushållen i Uppsala som har hemmaboende vuxna barn över 24 år. Den senaste siffran är från 2022 då det fanns ungefär 3 500 sådana hushåll i Uppsala, vilket är drygt 3 procent av samtliga hushåll i kommunen. Totalt fanns samma år 21 500 Uppsalabor i åldern 25–29 år, vilket i så fall innebär att ungefär 16 procent av dessa bodde kvar hemma hos sina föräldrar.