UNT berättade i mars att den politiska majoriteten – M, KD, C och FP – vill satsa mer på trygghetsbostäder för äldre, men intresset är svalt från bostadsbolagen.
Nu har tjänstemän gjort en utredning i frågan. Vid äldrenämndens sammanträde på torsdag föreslås att bostadsrätter och kooperativa hyresrätter ska få del av nämndens subventionering för att skapa trygghetsbostäder. Dels kan de få bidrag för att bygga en samlingslokal, dels för att inrätta ett värdskap. Båda inslagen är krav för att fastigheten ska räknas som ett trygghetsboende.
Uppsalahem har meddelat att man inte ser behov av ännu fler trygghetsbostäder än de som byggs i dag. Uppsalahem är ensamma om att ha tagit del av de pengar som länsstyrelsen har att fördela till företag som bygger nya trygghetsbostäder i Uppsala.
Äldrenämndens vice ordförande Mats Hansén (M) tror att intresset finns från de äldre, men att det krävs fler lösningar för att få ned priset på lägenheterna. Det kan ske genom att befintliga lägenheter blir trygghetsbostäder, tror han.
– Vi tycker att det här är en positiv förändring. Genom att göra billigare trygghetsbostäder tror jag att fler äldre kommer att ta steget.
Enligt utredningen väntas en fördubbling av antalet 80-åringar och äldre, vilket innebär att det år 2029 finns cirka 16 000 personer som är 80-plussare i Uppsala kommun. Enligt utredningen beräknas kostnaden för ett vård- och omsorgsboende till cirka 550 000 kronor per år. Det är en orsak till att alliansen vill få fram fler trygghetsbostäder, alltså lägenheter som är anpassade för att äldre ska kunna bo kvar längre i egen bostad.
Sala backe omnämns i utredningen. År 2010 bodde 2 033 personer som var äldre än 65 år i Sala backe. Om dessa väljer att bo kvar i sina bostäder långt upp i åldrarna så kommer det att ställas krav på tillgängligheten i området. Utredarna gör bedömningen att bostäderna i området har en låg tillgänglighet för äldre i dag. Det kan till exempel handla om flervåningshus utan hissar eller trappsteg upp till entrén.
– Det här kan skapa bättre förutsättningar för fler aktörer att både bygga och driva trygghetsboenden, säger Roger Jo Linder som är chef vid kontoret för hälsa, vård och omsorg.
Förslaget vid torsdagens nämnd blir även att ta bort det generella kravet att det ska finnas digitala lås till trygghetsbostäder. Också detta vill man ska underlätta för bostadsrättsföreningar. Digitala lås används av hemtjänsten som ett sätt att öka säkerheten och minska nyckelhanteringen mellan hemtjänstpersonal.