Bibliotekarier halkar efter i lön

Utbildning lönar sig allt bättre, visar en ny rapport. Men vissa akademikergrupper, som bibliotekarier och socialsekreterare, ligger fortfarande efter industriarbetarna.

Uppsala2005-11-15 00:00
Saco och Föreningssparbanken har sammanställt rapporten. Totalt har 19 grupper med akademiska yrken analyserats för åren 1998—2004. Bland annat har man räknat på hur mycket som återstår av inkomsten efter skatt, levnadsomkostnader och återbetalning på studieskulden.
Jurister och civilingenjörer hör till dem som tjänar mest, men i fjol hade fortfarande fyra grupper, arbetsterapeut, sjukgymnast, socialsekreterare och bibliotekarie, mindre kvar att leva på än industriarbetaren sex år efter examen.
Några har dock närmat sig kraftigt. En arbetsterapeut hade exempelvis nästan dubbelt så mycket att leva på jämfört med för sex år sedan.

Extra svårt i universitetsstad
Bibliotekarier som grupp fortsätter dock att halka efter lönemässigt. Elisabet Weiss, Saco-rådet i Uppsala kommun, säger att det finns exempel på bibliotekarier med 30 års erfarenhet och endast 21 000—22 000 kronor i månadslön.
— Det är extra svårt i en universitetsstad där tillgången på arbetskraft är god vilket gynnar arbetsgivaren, säger hon.
Bibliotekarier har minst fyra års högskoleutbildning och Elisabet Weiss tycker att en bättre löneutveckling delvis är en politisk fråga.
— Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken måste integreras bättre. I dag produceras högskoleutbildning i kvantitet med arbetslöshet som följd.
— Det måste också till andra moment i de humanistiska utbildningarna, som ekonomi och entreprenörskap. Bibliotekarier bidrar också till tillväxten och det måste de bli medvetna om, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om