Erik Sjödin är handläggare på Länsstyrelsen Uppsala och jobbar med skyddet av vilda pollinatörer – till exempel vildbin och fjärilar.
De tama honungsbina är svårslagna när det kommer till att producera honung. Men även om de svenska vildbina inte bidrar till just frukostmackan i samma utsträckning som sina domesticerade kusiner, fyller de en viktig roll.
– De utför en jätteviktig ekosystemtjänst genom att hjälpa till med befruktningen av alla våra vilda växter och bidrar till större skördar av frukt, bär och baljväxter, säger Erik Sjödin, handläggare på Länsstyrelsen Uppsala.
Vildbin, tillsammans med andra pollinerare såsom fjärilar och flugor, står för ungefär 90 procent av den viktiga pollineringen. I enkla termer handlar det om att insekterna för med sig pollen mellan olika växter, som därefter kan befruktas och bilda nya fröer. Utan vildbin, som är den mest effektiva gruppen pollinerare, skulle det svenska matutbudet holkas ur snabbt.
– Det skulle bli mycket fattigare mat på bordet. Blåbär och lingon skulle till exempel inte befruktas.
I Sverige finns ungefär 300 biarter. En av dem är det tama honungsbiet som bor i bikupor, medan resterande sorter är vilda. Av dessa är ungefär en tredjedel – nästan 100 arter – hotade. Det beror på att deras levnadsmarker försvunnit, dels via byggnationer, men också på grund av moderna estetiska skäl.
– De senaste 50 åren har samhället börjat se all öppen och bar mark som något fult som måste kläs med gräs eller skog. Också i parker och skogar rensas onödigt mycket död ved bort. Det har missgynnat bina mycket, säger Erik Sjödin.
Ungefär 200 av Sveriges nästan 300 vildbiarter lever i sand. Men de senaste 50 åren har allt fler sandiga marker täckts över med gräs och träd.
De senaste tio åren har antalet bihotell ökat lavinartat i Sverige. Det tycker Erik Sjödin är roligt. Han rekommenderar att borra hål i trä, mellan 2–10 millimeter för att passa olika arter, att använda bambu, ihåliga strån och stjälkar. Även att göra hål i murad sten är en lösning, även om den inte är fullt lika populär som träet. Men även om det är kul att kunna kika på sina hyresgäster på lite närmare håll så är inte hotellen någon långsiktig lösning, menar han.
– Vildbihotell räddar inte arterna. Det är de naturliga miljöerna som måste stå för försörjningen.
Vildbina behöver sand, död ved och i viss mån håligheter att bo i. Dessutom behöver de föda. Ju blommigare desto bättre – beroende på växt.
– Tulpaner är jättevackra, men helt värdelösa för bin. Kryddland är däremot jättebra! De ska ha ganska näringsfattig jord, men blommar rikligt. Suveränt för bin!