Djupa hjulspår i betongen i det högra körfältet mellan Uppsala och Björklinge orsakar stora problem för bilisterna. Spårbildningen i bägge färdriktningar är två centimeter djup och kan vara en trafikfara vid nederbörd om rinnande eller fryst vatten ligger kvar i fördjupningarna.
Med början i juli och två månader framåt kommer därför fyra centimeter betong av det yttersta lagret att fräsas bort och ersättas med asfalt i södergående riktning. Vägsträckan med akut behov av reparation är 13 kilometer lång och löper mellan Fullerö, Storvreta och söderut fram till Gnistarondellen.
Under tiden håller endast omkörningsfältet öppet och trafikanterna får räkna med längre restid.
Nästa sommar ska motorvägen i norrgående riktning genomgå samma ansiktslyftning. Även då kommer endast ett körfält att vara öppet för trafik.
– Man kommer att kunna köra på motorvägen men naturligtvis kan bilister även välja att köra gamla E4:an från Björlinge till Gnistarondellen i Uppsala och även på Tycho Hedéns väg genom Uppsala. Men vi kommer inte att leda om trafiken, säger Gunnar Dryselius, projektledare på Trafikverket.
Spårbildning är inte det enda som behöver åtgärdas. Även gummifogarna mellan betongplattorna behöver bytas ut. Fogarna håller inte tätt längre. Det läcker vatten ner under betongplattan och gör så att marken under mjuknar, vilket orsakar problem med bärigheten.
Vad innebär det?
– Att betongplattorna kan knäckas. Men i och med att vi gör det innan det händer något behöver det inte vara så allvarligt, säger Gunnar Dryselius.
E4 mellan Björklinge och Uppsala fick betongbeläggning när vägen byggdes 2006. Betongen är 20 centimeter tjock och innehåller bergskross från Olunda, sanden är från Läby och cementen kommer från Gotland. På den yttersta toppen ligger stenmaterial i olika storlekar.
Då beskrevs materialet som underhållsfritt och mer slitstarkt än asfalt på hårt trafikerade vägavsnitt. En korrekt utförd betongväg uppgavs kunna trafikeras i 40 år utan några större reparationsarbeten.
Men redan efter sex år fick E 4 stängas för trafik under flera veckor eftersom beläggningen spruckit. Sprickorna var koncentrerade till broar och partier med vägtrummor under körbanan.
Är vägen ett fiasko?
– Det får andra göra en bedömning av. Men det blev väl inte så bra som man hade hoppats, säger Gunnar Dryselius.
Att vägsträckan orsakat djupa spårbildningar kan bero på olika orsaker. Det kan till exempel handla om dålig kvalitet på stenmaterial och betong, enligt Gunnar Dryselius.
Det var den tyska betongfirman Eurovia som svarade för vägbygget 2006. Nu när asfalt läggs på vägsträckan är det anläggningsföretaget Svevia som utför arbetet. Någon reklamation kan inte göras, eftersom garantitiden gick ut efter fem år.
Mellan 9 000 och 13 000 fordon i vardera riktning trafikerar sträckan varje dygn. Kostnaden uppgår till 15 miljoner kronor i år. Nästa år, när norrgående körfält får asfalt, blir kostnaden lika mycket.
Varför väljer ni asfalt i stället för att reparera med betong?
– Det blir för dyrt med betong, säger Gunnar Dryselius.
Så det är inte en fråga om kvalitet?
– I och med att betong är dyrare och utifrån hur betongen varit, ser vi inte några kvalitetsfördelar med att använda den igen.