Så klart kan det vara frustrerande, men vi får inte kasta in handduken", säger Jale Poljarevius i Polisregion Mitt, apropå att efterlysta kriminella grips i utlandet men släpps.
Runt 600 svenska gängkriminella styr brott i Sverige från andra länder. Ungefär 150 av dem är efterlysta i utlandet och begärda att lämnas ut till Sverige för att kunna ställas inför rätta här.
De siffrorna presenterade polisen i höstas.
– Det här är effekten av den brutala våldsvågen 2023. Många centrala personer i den kriminella världen vågade inte vara kvar, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef inom Polisregion Mitt, där Uppsala ingår.
När centralfigurerna hade flytt utomlands började deras fiender i stället slå mot anhöriga i Sverige. Det tvingade även många av dem härifrån.
– Jag ser det här som en slags flyktingvåg ut ur Sverige, säger Jale Poljarevius,
Härifrån region Mitt och närmare bestämt Uppsala kommer två av de allra mest eftersökta, Rawa Majid och Ismail Abdo. Våren 2024 kom nyheten från Turkiet att Ismail Abdo gripits – men snabbt släppts mot borgen. Han är i dag turkisk medborgare.
Ismail Abdo har i Sverige nyligen häktats i sin utevaro misstänkt för brott begångna från utlandet. Bland annat anklagas han för att vara hjärnan bakom leveransen av 1,3 ton kokain till Nynäshamn, något som sagts vara det största narkotikatillslaget i Sverige. Åklagaren i ärendet har efterlyst Ismail Abdo via Interpol.
Vad kan ni göra för att komma åt sådana som honom utomlands?
– Vi har internationellt samarbete genom Europol och Interpol, och så har vi i många fall bilaterala avtal mellan stater. Så emellanåt sker det att vi kan få dem till Sverige, men i andra fall blir det avvikelser, säger Jale Poljarevius.
Ismail Abdo är nu efterlyst av Interpol och kopplas till ett enormt tillslag av kokain i Nynäshamn.
Fallet Ismail Abdo är en sådan avvikelse.
– Det kan ju handla om medborgarskap. Men jag vill inte kommentera enskilda ärenden, säger Jale Poljarevius.
Är det inte tröstlöst att höra att den ni jagar, misstänkt för flera synnerligen grova brott, grips och släpps?
– Jo, så klart kan det vara frustrerande, men vi får inte kasta in handduken. Kanske krävs bara mer tid. Jag litar på systemet i stort.
Vad är en internationell efterlysning värd om man enkelt släpps, trots misstankar i ett annat land?
– En efterlysning är inte något bortkastat, utan begränsar deras liv. De har inte fri rörlighet och kommer de av någon anledning till fel land och flygplats kan de gripas. Sådant är en stressfaktor och det ska inte underskattas, säger Jale Poljarevius.
Åklagarna som leder utredningarna där Ismail Abdo nyligen häktats i sin utevaro är fåordiga.
– För mig är det viktigt att vi går vidare med de här häktningarna i utevaro i olika utredningar. Men vart det leder återstår ju att se, säger Tove Kullberg, åklagare i ett fall kring synnerligen grova narkotikabrott.
Åklagare Tove Kullberg har begärt Ismail Abdo häktad i sin utevaro för grova brott.
Samma spår är kollegan Hanna Lemoine inne på. Hon är särskild sambandsåklagare med inriktning mot Turkiet, där Ismail Abdo är medborgare. I sin roll ska hon underlätta arbetet med och mot Turkiet, genom samordning bland polis och åklagare och regelbundna möten direkt med Turkiet. Arbetet är framgångsrikt, hävdar hon. En handfull personer sitter i dag frihetsberövade i Turkiet, internationellt efterlysta och begärda utlämnade av Sverige.
– Men sådana här ärenden kan ta tid, precis som de gör i Sverige med exempelvis prövning i domstol, säger Hanna Lemoine.
Åklagaren Hanna Lemoine har ett särskilt uppdrag att jobba direkt mot framför allt Turkiet, i jakten på kriminella som begår brott i Sverige men gömmer sig utomlands, som Ismail Abdo och Rawa Majid.
Men fungerar ert samarbete med Turkiet bra, när personer misstänkta för synnerligen grova brott gripits och släppts?
– Jag tycker det. Men jag kan inte säga något om fall där någon grips och misstänks för brott i det egna landet. En sak man ska bära i minnet är att man inte lämnar ut sina egna medborgare, det gör inte vi i Sverige heller. Men vi ger inte upp bara för det, utan fortsätter att häkta i personens utevaro, säger hon.
Vad händer just nu i frågan?
– Det vill jag inte säga något om. Men det är otroligt viktigt att kunna få till lagföringar. Att lyckas med det är vårt fokus, säger Hanna Lemoine.
Mordet på Ismail Abdos mamma inledde våldsvågens mest hänsynslösa fas. Den har lett till att många både kriminella och deras anhöriga lämnat Sverige. Bilden är från rättegången om mordet.
I målet om rekordbeslaget av kokain företräds Ismail Abdo enligt offentliga dokument som UNT läst av advokaten Caroline Brännström. Kraven på sekretess som en advokat lyder under gör att hon inte ens kan bekräfta det, och då heller inte avslöja om hon haft kontakt med Ismail Abdo eller var han befinner sig.
– Tyvärr, jag kan inte säga något, säger hon.
Men hela Sverige vill veta var han är.
– Mina etiska regler som advokat är att jag inte kan kommentera något, över huvud taget.