Conny Lundberg, Ingela Karlberg, Caroline Lundberg, Melinda Lundberg, Carina Lundberg och Björn Lundberg samlades hos familjen Lundberg för att se matchen tillsammans. Under straffläggningen var det mycket känslor.
– Det känns lite overkligt på något vis. Jag var helt säker på att Sverige skulle vinna, säger Caroline Lundberg besviket.
När Kosovare Asllani spelade in bollen i straffområdet till Stina Blackstenius som rullade in 1–0 mot Kanada i OS-finalen bröt jublet ut i familjen Lundbergs vardagsrum i Svartbäcken. Guldvittringen fanns där länge.
Förutom mamma Carina, pappa Björn och döttrarna Caroline och Melinda var vännerna Ingela och Conny på plats i villan för att följa dramatiken. Iförda matchande strumpor och tröjor.
Caroline spelar till vardags fotboll i Gusk. Hon är tidigare lagkamrat med flera av silvermedaljörerna, bland andra Uppsalafödda Filippa Angeldahl och Nathalie Björn. Hon är imponerad av vad de presterat under mästerskapet.
– Det går jättebra för dem. De har imponerat sjukt mycket. Framför allt Filippa, vilket rejält genombrott, säger Caroline Lundberg.
Det var länge mållöst innan ledningsmålet hittade nätet i matchminut 34. Fram till dess var det en del frustration bland sällskapet när avsluten mot Kanadas mål inte hade den ordentliga skärpan.
Björn Lundberg och Conny Karlberg hejade på det svenska landslaget tillsammans med familjerna.
En bit in i andra halvlek kvitterade Kanada på straff och stämningen i rummet fick sig en törn samtidigt som det svenska spelet hade mer att önska.
– Det känns som de gått ner sig lite spelmässigt, säger Björn och får medhåll av familjen.
När domaren efter 90 minuter blåste i sin pipa inför stundande förlängning pustades det ut.
– Det är klart vi vinner. Det finns inget annat alternativ, säger Caroline.
Vid följande straffsparksläggning varvades jubel och suckar på löpande band. Caroline Seger hade chansen att avgöra men missade, i stället blev det kanadensiskt guld och Sveriges andra raka OS-silver fick hängas runt halsen.
Melinda Lundberg håller andan när Sveriges landslag lägger straffar efter oavgjort och förlängning.
– Jag har också bara väntat på att de ska vinna. Hade det varit för fem eller tio år sedan hade jag varit sur länge. Jag lider mer med spelarna på något vis, som har gjort det så bra. De var värda att vinna, säger Carina.
Melinda Lundberg:
– Det var ett antiklimax. Det kändes som att man hade guldet i sina händer och bara väntade på att hoppa och skrika och ha armarna i luften, men så blev det inte. Jag har känt hela vägen från första matchen att Sverige kommer ta guldet. Det är extra tungt att det inte håller i sista matchen, säger hon.