Besvikelse efter chefssvaret: "Har de ens läst brevet?"

Cheferna undviker att svara. Det menar anställda inom psykiatrin, som förra veckan larmade om att de inte kan ge trygg och säker vård i tid.

Emma Svensk och Arvid Eriksson Östman, psykologer vid mottagningen för unga vuxna. De är två av de 38 anställda som larmar om långa väntetider inom psykiatrin.

Emma Svensk och Arvid Eriksson Östman, psykologer vid mottagningen för unga vuxna. De är två av de 38 anställda som larmar om långa väntetider inom psykiatrin.

Foto: Ebba Örn

Uppsala2021-06-19 05:00

– Jag undrar om cheferna ens har läst vårt brev eller om de bara sett artikeln i UNT. Och om de verkligen har förstått vad vi skrivit eller om de bara prioriterar andra frågor högre.

Det säger Arvid Eriksson Östman, psykolog vid psykiatrimottagningen för unga vuxna. Han är en av de 38 anställda som nyligen skrev ett öppet brev till de högsta cheferna inom Region Uppsala om sin oro över att "inte kunna erbjuda trygg och säker vård inom rimlig tid".

I brevet lyfter de hur systematiska nedskärningar inom psykiatrin kostar på, både för personalen som "arbetar hårt under otillräckliga resurser" och för patienterna som blir allt fler. De anställda är också kritiska till att tillgänglighet till vården mäts i hur lång tid det tar för en patient att få en första bedömning, inte till det att patienten kommer igång med rätt behandling.

Det öppna brevet har nu besvarats av cheferna, som bland annat konstaterar att vården står inför stora utmaningar men att resurserna är begränsade. Svaret har gjort personalen besviken.

– Vi skriver om konsekvenserna med långa väntetider och minskade resurser, medan de skriver om att vi måste öka effektiviteten och tillgängligheten med de resurser vi har. Det blir väldigt svårt eftersom vi redan i dag jobbar väldigt hårt för att få det att fungera, säger Emma Svensk, även hon psykolog vid unga vuxna och en av undertecknarna till brevet.

Samtidigt håller personalen med cheferna om att psykiatrin är bra på att ge krishjälp till den som är i behov av akut hjälp, exempelvis när en person bedöms som självmordsbenägen eller är livshotande underviktig. Men det är i nästa steg, när den akuta situationen avvärjts, som väntetiden för rätt behandling kan vara väldigt lång och leda till ett onödigt och förlängt lidande för patienten.

– Vi känner stor oro över hur det här påverkar patienterna, eftersom vi vet att många tillstånd kan förvärras under tiden som patienten väntar på behandling. Vi hade hoppats att man skulle fokusera mer på det och mindre på en budget i balans, säger Emma Svensk.

Vad blir nästa steg nu?

– Vi ska svara på chefernas svar och fortsätta trycka på vad konsekvenserna av besparingar blir. Vi har lyft den här frågan många gånger på möten, i facklig samverkan och med våra sektionschefer. Nu ville vi lyfta frågan med de högsta cheferna och förhoppningsvis då till en dialog med de som sitter med makt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!