Bestämmer Medvedev?

Den ryske presidenten Dmitrij Medvedev fick en stund alldeles för sig själv i rampljuset när han i förrgår förkunnade att den militära operationen i Georgien var "avslutad" och beordrade den närvarande försvarsministern och generalstabschefen att "avbryta den". Premiärminister Putin ruvade någonstans i Kreml skuggor.
Under natten meddelades det att det förelåg ett av bägge parter undertecknat "fredsavtal". Men i går fortsatte likväl den ryska operationen. Staden Gori (Josef Stalins födelsestad) intogs av ryskt pansar. Ryska förnekanden motbevisades effektivt av tv-bilder och utländska journalisters berättelser. I släptåg hade de en plundrande mobb av obestämbart ursprung - ossetisk och/eller tjetjensk maffia? - som fick det göra det smutsiga jobbet: Bränna byar och förnedra, misshandla, plundra och även döda georgier.
Presidenten säger alltstå "stopp". Någon annan, inte så svårt att lista ut vem, säger "fortsätt". Och operationen fortsätter. Det kan inte hjälpas att Medvedev ser lite löjlig ut.
Finns det kanske i den ryska konflikhanteringen också ett inslag av maktkamp - mellan Putin och Medvedev? Formellt är ju Putin underställd Medvedev och arrangemang där den högsta makten i Sovjet/Ryssland delas av flera personer brukar inte vara så länge. Känner Putin kanske ett behov av att sätta inte bara president Saakasjvilij på plats, utan också Medvedev?

Reaktionerna i väst på det ryska kriget i Georgien har varit lite spretig. Många inser förstås det oerhörda i det som skett - ett självständigt, demokratiskt land, medlem i Europarådet, har angripits militärt av Ryssland. Men andra, obehagligt många, hittar bisaker att hänga upp sig på för att slippa se sanningen. Georgierna är minsann "inga änglar" och deras demokrati har brister (få förnekar något av dessa påståenden). Och det var minsann georgierna som började, så det så. Det är uppenbart, men vilka provokationer som föregick attacken på huvudstaden Tschinvali vet vi ännu inte så mycket om. Den som söker också i andra än ryska källor får en betydligt mer nyanserad bild av president Saakasjvilij än den Moskva utminuterar.

Denna typ av debatt där förövaren närmast ursäktas med hänvisningar till offrets uppförande påminner om hur våldtäkter emellanåt bagatelliseras. För kort kjol och för djup urringning hos offret - man får förstå den stackars förövaren ...