Besparingarna inom skolan ökar långtidssjukskrivningar
Det finns tydliga samband mellan lärarnas långtidssjukskrivningar och kommunaliseringen av skolan, följd av 90-talets drastiska besparingar. Det anser samhällsforskare Tor Larsson, som under ett par års tid specialstuderat skolor i Uppsala i jakten på orsakerna till lärarnas ohälsa.
— Till slut framträder ett tydligt mönster, en rad gemensamma förändringar som fått konsekvenser för lärarna, säger Tor Larsson.
Kommunerna övertog ansvaret för skolan från staten år 1992. Innan fanns tydliga regler för det mesta inom grundskolan. Hur stora klasserna fick vara, hur många elever per kurator och mycket, mycket annat, reglerades i skolöverstyrelsens, SÖ:s författningssamling. Den fyllde en halv meter i varje rektors arbetsrum. Reglerna fanns för att skolorna skulle vara lika i hela landet, oavsett skatteunderlag.
— Hela regelsamlingen åkte ut genom fönstret när riksdagen beslutade om skolreformen. Förändringar som tidigare varit förbjudna blev plötsligt möjliga, säger Tor Larsson.
Mindre bidrag och högre löner
I samma veva minskades statsbidragen samtidigt som barnkullarna blev större. Ett par år senare infördes stopp för skattehöjningar, något som ytterligare försvårade för kommuner med svagt ekonomiskt utgångsläge. Under perioden höjdes också lärarlönerna kraftigt.
Ett veritabelt stålbad är vad skolan genomgått de senaste tio åren, enligt Tor Larsson. I Uppsala har antalet lärartimmar minskat med 5—10 procent under perioden, samtidigt som undervisningsgrupperna blivit större, i genomsnitt fem elever fler per klass.
Konstant förändring
De intervjuade lärarna vittnar om ständiga omorganiseringar. För att få ihop sin budget tvingas rektorerna pussla med klasser år från år. Åldershomogena grupper ersätts med åldersblandade och vice versa. Flera låg- och mellanstadielärare
berättar att de tvingats byta elevgrupp inför praktiskt taget varje skolstart.
— Det bryter mot all pedagogisk praxis eftersom planeringen görs i treårsperioder. Den kunskap som läraren byggt upp om varje barns individuella förutsättningar slås sönder, säger Tor Larsson.
En mellanstadielärare berättar hur hon ställdes inför ultimatum: bli övertalig eller ta en förstaklass. Hon hade 30 års erfarenhet som lärare, men plötsligt var hon nybörjare.
Fram ur rapporten träder en bild fram av lärare som förlorat sin yrkesstolthet och som inte längre ser någon mening med arbetet. Många lärare har drabbats av vad Tor Larsson vill kalla professionell meningsförlust. Flera funderar på att byta yrke, några drömmer om ett sabbatsår. De beskriver en vardag som inte tillåter att man har en dålig dag. Elasticiteten har försvunnit, ingen finns i närheten som kan ta vid när man själv inte orkar.
Jobbar gratis på fritiden
En mätbar försämring är de minskade möjligheterna till stödundervisning. 1987 fanns speciallärare för i genomsnitt 0,3 lärarveckotimmar per elev i Uppsalas skolor. I mitten av 90-talet var siffran mindre än 0,2 timmar. Flera av rapportens lärare har tagit saken i egna händer och på obetald fritid gett elever extraundervisning.
- Det är särskilt vanligt bland låg- och mellanstadielärare. De ser barnet och barnets behov och kan bara inte låta bli att hjälpa dem.
Tor Larssons rapport, som Arbetslivsinstitutet snart publicerar, visar på ett glapp mellan ekonomi och pedagogik. De ekonomiska ramarna räcker inte till för att genomföra undervisningen på ett sätt som lärare och skolledare anser tillfredsställande.
— Gång på gång upplever personalen hur deras professionella kunskaper, förvärvad genom lång utbildning och praktik, ställs på ända eftersom de ekonomiska resurserna inte räcker till för att genomföra dem. Lärare tvingas att "felbehandla" elever, de kan inte ge varje elev vad han eller hon behöver. Sådant är psykiskt påfrestande och sliter hårt, säger han.
Skolledarna vittnar om hur de är klämda mellan grundläggande pedagogiska regler och kravet på en budget i balans. I konflikten tvingas de göra avkall på pedagogiken. Även skolpolitikerna är trängda mellan behovet kontra resurserna. De är i sin tur styrda av direktiv från Finansdepartementet.
Man ska inte bli sjuk av arbete
Tor Larsson efterlyser bättre beslutsunderlag, en analys av konsekvenserna av varje besparing eller förändring. På så vis skulle många misstag kunna undvikas. Analysen måste göras av professionella med insikt i verksamheten.
Undersökningen har skett på initiativ av Arbetsmiljörådet i Uppsala kommun och tanken är att man ska lära för framtiden. Ingen av de lärare som Tor Larsson intervjuat var sjukskriven. Men han gör själv bedömningen att flera av dem var på gränsen till kollaps.
— Vi måste stoppa processerna som bränner sönder personalen. Fullt friska människor ska inte bli sjuka av sitt arbete.
Så jobbar vi med nyheter