Besparing gav oroliga skolluncher
Sju miljoner kronor på två år. Det skulle kommunen spara genom att ta betalt av lärare som åt i elevmatsalen.Tre terminer efter beslutet vittnar skolor om att det blivit sämre ordning och att eleverna stressar under måltiden.Hur mycket pengar som sparats är det ingen som vet.
Hur vet du det?
— Vi har fått det bekräftat av våra ombud ute på skolorna, säger Hans-Eric Lindahl.
Han vittnar om att det på en del håll blivit problem med trängsel i personalmatsalar när allt fler valt att ha med sig egen matlåda.
— I Håga bys skola fick man köpa in flera mikrovågsugnar när alla ville värma mat samtidigt.
Ingen bagatell
LR var kritiskt när nyordningen kom, men eftersom frågan kom upp samtidigt som andra besparingsförslag sågs den av somliga som "bagatellartad".
Men det är den inte, definitivt inte för matpersonalen i skolmatsalen, inte heller för eleleverna.
— Nej, många barn får inte äta i lugn och ro och det sociala samtalet med vuxna under lunchen blir inte på samma sätt som tidigare, säger Hans-Eric Lindahl.
En del i det hela
Ett sämre klimat, vad det värt det?
Per Pettersson, skolchef, säger att besparingsmålet 2003 var satt till 2,5 miljoner kronor för grundskolan. År 2004 kalkylerade kommunen med att få in 5 miljoner. Totalt drygt 7 miljoner kronor på två år. Kalkylen byggde på att personalen betalade 20 kronor per måltid och att antalet beställda portioner minskade.
— I det läget som beslutet togs var det angeläget att se över samtliga kostnader och personalsubventionen var en del i detta, säger Per Pettersson.
Han tycker att det är viktigt att se beslutet i ljuset av att kommunen tvingades göra sig av med 165 årsarbetare i grundskolan 2004 och 240 personer året innan.
Inga siffror
Per Pettersson säger att en utvärdering gjorts, men kan trots det inte svara på hur mycket kommunen tjänat i kronor. Han säger att intäkterna ökade med 960 000 kronor 2003. Till den summan ska man, enligt Petterson, även lägga en kostnadsminskning eftersom antalet beställda portioner sägs ha minskat. Men några siffror på det finns inte framtagna vare sig för 2003 eller 2004.
— I vår går vi ut med frågor till skolorna där vi vill få svar på hur man löst tillsynen i matsalarna och skapar trygghet där samt hur personalen har det med uppvärmningsmöjligheter.
"Vi ska titta på det"
Men ekonomin då, ska den inte följas upp? Och är det inte lite konstigt att kommunen 1,5 år efter att de nya reglerna, som rörde upp mycket känslor, har gjort en heltäckande utvärdering?
— Nej, jag tycker inte det. Vi ser det på olika sätt. Ekonomin är inte en prioriterad fråga i det här fallet. Det viktigaste är att säkerställa tryggheten i matsalen, säger Per Pettersson.
Och hur ser du på LR:s uppgifter om att elever kommer i kläm?
— Vi ska titta på det i samband med utvärderingen. Det är skolans uppgift att skapa full trygghet för eleverna i matsalen. Jätteviktigt, säger Per Pettersson.
Så jobbar vi med nyheter