Pelle Åström är teamledare för de nuvarande närvarokoordinatorerna. Han slog larm om den föreslagna förändringen i UNT förra veckan. "Jag är orolig för att politikerna nu ska fatta beslut baserat på en utredning som inte visar alla risker", sade han då.
I dag jobbar sju närvarokoordinatorer i Uppsala med att hjälpa elever med problematisk frånvaro tillbaka till skolan. De stöttar också familjerna genom att sköta kontakten med allt från skolan till BUP och socialtjänsten.
Men närvarokoordinatorerna har lagt för mycket tid på att samordna kontakter, och för lite på ”operativa insatser” som att följa med elever till skolan. Det tycker ett antal rektorer, som fått utvärdera koordinatorernas arbete i en utredning.
Som UNT rapporterade förra veckan finns ett förslag om att avsluta dagens organisation med närvarokoordinatorer. I stället vill utbildningsförvaltningen organisera om stödet. Utbildningsdirektör Susana Olsson Casas berättar nu mer om förslaget:
– Tanken är att organisera ett centralt team som ska jobba operativt, säger hon.
Det nya centrala teamet kommer att bestå av fyra, kanske fem, personer, berättar hon. Ansvaret att samordna myndighetskontakter föreslås ligga på en annan grupp – skolpliktsgruppen – med tre anställda.
Organisatoriskt flyttas det centrala teamet närmare skolorna, så att stödet kan komma in snabbare.
– I dag ansöker rektorerna om stöd från närvarokoordinatorerna när de ser att en elev riskerar bryta mot skolplikten, men då har det redan gått ganska lång tid. Med det nya teamet kan rektorerna be om stöd redan när det finns en oro för en elev, säger Susanna Olsson Casas.
"Jag förstår att det finns oro för att stödet inte kommer att se likadant ut. Vi hör att det finns mycket frågor, så nu behöver vi tid att förklara det här", säger Susana Olsson Casas, utbildningsdirektör vid Uppsala kommun.
Hon ser ingen risk för längre köer med den nya organisationen, eftersom det nya centrala teamet endast är till för elever på de kommunala grundskolorna.
Lämnar ni friskolorna i sticket?
– Nej, de kommer fortfarande kunna få samordningsstöd via skolpliktsgruppen. Och sedan kommer vi att fördela budgetpengar till friskolorna så att de kan ordna det de behöver göra lokalt.
Jonas Olsson är positiv till den föreslagna omorganiseringen. Han är rektor på Vänge skola tillika representant för fackförbundet Sveriges skolledare. "Vi ser att insatserna behöver komma igång tidigare och blir mer flexibla, vilket kommer att gynna eleverna", säger han.
Men fortfarande finns frågetecken.
Karl, som är pappa till ett barn med långvarig skolfrånvaro, tycker att fler borde ha tillfrågats i utredningen – inte minst vårdnadshavare och elever.
– Nu ger utredningen en vinklad bild, säger han.
"Vi oroar oss för att man tar bort ett fungerande stöd utan att veta att det nya blir bättre", säger Sofie Sander, Autism Uppsala län.
Sofie Sander sitter i styrelsen för Autism Uppsala län. Att rektorerna säger att de inte har ett särskilt stort behov av hjälp med samordning av olika kontakter, ser hon en stor risk med.
– Det stödet är ju främst en hjälp för föräldrarna, som har ett tungt jobb att koordinera och följa upp insatser. Nu är min farhåga att rektorerna mer sällan kommer ansöka om samordningsstöd, och att föräldrarna blir utan.
Hos politikerna – som skulle ha fattat beslut om förslaget nu i veckan – har utredningen skapat förvirring.
– Jag tycker inte att det är kristallklart hur man tänkt sig den nya organisationen. Att rektorerna säger att de behöver mer direkt hjälp är ett behov man måste titta på. Men då är det viktigt att inte samtidigt skrota det som fungerat bra, säger Lena Fransson (M).
"Vi tycker inte att det är färdigutrett. Snarare borde vi kanske öka stödet till den här gruppen elever", säger Lena Fransson (M).
Moderaterna tycker att utredningen behöver kompletteras innan de kan fatta ett beslut. Så även Centerpartiet.
– Vi måste såklart åtgärda de brister som lyfts fram. Men det jag inte förstår är varför vi inte kan få in de här förbättringarna i nuvarande organisation. Risken är att man slår sönder en organisation som funnits i flera år och tappar styrfart, säger kommunalrådet Ehsan Nasari (C).
Ehsan Nasari (C) tycker varken att förslaget eller utredningen är tydliga nog. Hans parti vill se en kompletterad utredning innan de kan fatta beslut.
Och nu skjuts beslutet upp till nämndens möte i oktober.
– Jag tror det är bra med ett centralt team. Men vi vill ha en månad till på oss för att diskutera med berörda, säger Eva Christiernin (S), utbildningsnämndens ordförande.
Är utredningen otydlig?
– Jag håller med om att vi behöver jobba med frågan en gång till, absolut.
Eva Christiernin (S) har beslutat att skjuta upp beslutet en månad för att ge det mer tid. Många frågor har dykt upp, förklarar hon.
Fotnot. Karl heter egentligen något annat.