Eva Christiernin, ordförande i utbildningsnämnden, säger att barnen inte räcker till för att fylla den planerade skolan i Gunsta.
Det formella beslutet om vilka skolor som ska byggstartas fattas i december. Men redan nu har politikerna diskuterat ett förslag till beslut. UNT har fått ta del av förslaget, och listan över planerade skolor som nu skjuts på en obestämd framtid är lång.
– Vi sätter många av skolorna på paus. Men vi fortsätter att reservera marken. Och genom att vi har gjort arbetet med att ta fram detaljplaner är vi beredda att sätta i gång den dag behovet förändras, säger Eva Christiernin (S).
Hon betonar att inget beslut är fattat än. Och att det som nu ligger på bordet är ett förslag från tjänstemännen i kommunen. Men klart är att planerna behöver förändras kraftigt framöver för att kommunens lokalkostnader inte ska skena när antalet elever enligt prognosen minskar.
I princip innebär förslaget att samtliga planerade skolbyggen läggs i byrålådan med ett undantag: Den nya skolan i Bälinge vid Ekebykorset byggs och ersätter den gamla skolan i Bälinge. Detta kommer också att bli en större F–9-skola, än den nuvarande skolan i Bälinge som bara har klasser upp till och med årskurs 5. Skälet till detta är att den nuvarande Bälingeskolan i så dåligt skick, vilket UNT berättat om tidigare.
Bälinge skola är sliten. Den ska ersättas av en ny skola som byggs vid det så kallade Ekebykorset, vid vägen mot Lövstalöt. Men den nya skola som planeras på tomten där Bälinge skola ligger i dag skjuts upp.
De skolor som får vänta på att elevantalet vänder uppåt är bland annat skolorna i Gunsta och Industristaden, två skolor som är hett efterlängtade av föräldrar i respektive område.
– Även om vi skulle lägga ner skolorna i både Funbo och Länna så skulle inte barnen räcka till för att fylla skolan i Gunsta. Det är helt enkelt inte försvarbart att bygga en ny skola då, säger Eva Christiernin.
Den planerade skolan i Industristaden, på den så kallade busstomten, skjuts ytterligare framåt i tiden. Det gula huset är tänkt att bli fritidsklubb när skolan en gång byggs.
Skolan i Industristaden på den så kallade busstomten har varit en följetong i den kommunala planeringen och försenats flera gånger. Det senaste beskedet kom förra hösten och innebar att skolan skulle kunna vara klar 2029. Men nu skjuts den upp på obestämd tid, trots att det här är ett område där antalet skolelever väntas öka framöver tvärtemot trenden för hela kommunen. Barnen i området får fortsätta att bussas till andra skolor, antingen Almtunaskolan, som just nu är lokaliserad i Brantingskolan, eller den nya Kvarngärdesskolan när den blir färdig.
Eriksbergsskolan var tänkt att utökas med fler platser. Det projektet får nu vänta.
Ett annat projekt som nu skjuts upp är den planerade utökningen av Eriksbergsskolan, som stängdes i somras. Även utbyggnaden av Flogstaskolan och den nya skola som är tänkt att ersätta Treklangens skola i Gottsunda får vänta.
Men trots förslaget att pausa nästan samtliga skolprojekt väntar ett ekonomiskt stålbad för Uppsalas skolor, där lokalkostnaderna tar en allt större andel av skolpengen. Det är flera befintliga skolor som behöver genomgå omfattande renoveringar. Enligt underlaget som presenterats för politikerna väntar en hyresökning på cirka 157 miljoner kronor för Uppsalas grundskolor under perioden 2025–2034, även efter att alla skolprojekten pausats. När antalet elever minskar ska den ökade kostnaden dessutom fördelas på färre skolbarn.
För en skola med 600 elever handlar det om en ökad årlig hyra på uppemot 5,3 miljoner jämfört med i dag, enligt UNT:s beräkningar. Rektorer har tidigare vittnat om hur ökade lokalkostnader urholkar skolornas ekonomi, en effekt som nu riskerar att förvärras.
Eva Christiernin säger att de ökade kostnaderna innebär att man från politiskt håll måste vara beredda att göra nya omprioriteringar framöver.
– Inget är hugget i sten. Vi kanske får vänta med att renovera en skruttig skola samtidigt som eleverna från två skolor samsas i en skola, säger hon.